16 oktober

16 oktober är den 289:e dagen på året i den gregorianska kalendern (290:e under skottår). Det återstår 76 dagar av året.

◄◄   ◄   16 oktober   ►   ►►
Veckodag 2025: Torsdag
Sep · Oktober · Nov
Årets 289:e dag (290:e under skottår) 76 dagar till årets slut
Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
		1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30	31
2025
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons finns media som rör 16 oktober Se även Mall:16 oktober

Namnsdagar

I den svenska almanackan

• Nuvarande – Finn
• Föregående i bokstavsordning
  • Fingal – Namnet infördes på dagens datum 1901, men flyttades 2001 till 27 juni.
  • Finn – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
  • Flemming – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Gallus – Namnet fanns, till minne av Gallus en irisk biskop, som på 600-talet kom till Schweiz och grundade Sankt Gallen, på dagens datum före 1901, då det utgick.
  • Gullik – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1901 – Gallus och Gullik
  • 1901–1985 – Fingal
  • 1986–1992 – Fingal, Finn och Flemming
  • 1993–2000 – Fingal och Finn
  • Från 2001 – Finn
• Källor
  • Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 91-7227-204-X
  • af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 91-7227-292-9

Finlandssvenska almanackan

• Nuvarande från 2020^[1] – Stella, Diana, Luna, Vesta
• I föregående revideringar^[a][2]
  • 1929–1988 – Saga
  • 1989–2004 – Stella
  • 2005–2009 – Stella, Vesta, Diana
  • 2010–2019 – Stella, Luna, Vesta, Diana

Övrigt

• Världshungerdagen

Händelser

• 456 – Magister militum Flavius Ricimer besegrar kejsare Avitus i slaget vid Piacenza.
• 1720 – Den ryske generalguvernören greve Gustav Otto Douglas bortför biskop Henriks reliker från Åbo domkyrka.
• 1775 – Portland i Maine bränns ned av britterna under amerikanska revolutionen.
• 1781 – George Washington intar Yorktown i Virginia under amerikanska revolutionen.
• 1793 – Den avsatta franska drottningen Marie-Antoinette, hustru till Ludvig XVI, avrättas med giljotin under franska revolutionen.^[3]
• 1901 – Första svenska antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic.
• 1923 – Det amerikanska filmbolaget Walt Disney Studios grundas av Walt Disney och hans bror Roy O. Disney.
• 1945 – FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation grundades.
• 1946 – De personer, som har dömts till döden vid Nürnbergprocessen avrättas (utom Hermann Göring som begått självmord ett dygn tidigare) (se under Avlidna nedan).
• 1955 – Folkomröstning om högertrafik hålls i Sverige. Trots ett starkt ja till att behålla vänstertrafiken börjar man inom några år förbereda en övergång och Sverige övergår till högertrafik den 3 september 1967.
• 1966 – Invigs Sigmahuset, Västerås varuhus i Västerås. Planlösningen öppen utan väggar mellan butikerna. På 1980-talet byggdes Sigma om till en galleria med egna ingångar för butikerna.
• 1973 – Radiostationen Capital Radio har premiär som den andra legala kommersiella radiostationen i London. Stationen är under flera årtionden den mest avlyssnade i regionen.
• 1978 – Sedan Johannes Paulus I har avlidit den 28 september väljs Karol Józef Wojtyła till påve och tar namnet Johannes Paulus II.
• 1995 – Det svenska statsrådet Mona Sahlin tillkännager att hon ska ta time out efter den så kallade tobleroneaffären.
• 1998 – Den chilenske förre presidenten och diktatorn Augusto Pinochet sätts i husarrest i London efter läkarbehandling där, i avvaktan på en utlämningsbegäran från den spanske åklagaren Baltasar Garzón, som utreder Pinochets människorättsbrott.
• 2006 – Sveriges kulturminister Cecilia Stegö Chilò avgår efter bara tio dagar som statsråd.
• 2007 – Svea hovrätt dömer de så kallade Stureplansprofilerna för grov våldtäkt efter en mycket uppmärksammad rättegång.
• 2126 – En total solförmörkelse beräknas inträffa i Sverige för första gången på 172 år. Senast detta hände var 30 juni 1954.^[4]

Födda

• 1430 – Jakob II, kung av Skottland
• 1483 – Gasparo Contarini, italiensk kardinal och diplomat
• 1663 – Eugen av Savojen, österrikisk adelsman och general
• 1758 – Noah Webster, amerikansk lexikograf
• 1797 – James T. Brudenell, brittisk general, känd för Lätta brigadens anfall
• 1801 – Josip Jelačić, ban av Kroatien
• 1815 – Francis Lubbock, amerikansk politiker
• 1820 – Gillis Bildt, svensk politiker, friherre, militär, riksdagsman och riksmarskalk, Sveriges statsminister
• 1827 – Mathilda Ebeling, svensk operasångerska
• 1832 – Gideon C. Moody, amerikansk republikansk politiker, senator (South Dakota)
• 1854 – Oscar Wilde, irländsk-brittisk författare, dramatiker och samhällssatiriker
• 1863 – Austen Chamberlain, brittisk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1925
• 1865 – Frederick Lambart, brittisk fältmarskalk
• 1866 – Karl Fazer, finsk bagare och företagsledare
• 1874 – Otto Mueller, tysk expressionistisk målare och grafiker
• 1878 – Sam Ask, svensk manusförfattare och skådespelare
• 1881 – Vilhelm Buhl, dansk statsminister 1942 och 1945
• 1886 – David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister
• 1887 – Ruth Amundson, svensk sekreterare och politiker (högern)
• 1888 – Eugene O'Neill, amerikansk dramatiker, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1936
• 1890
  • Maria Goretti, italiensk jungfrumartyr, helgon
  • Michael Collins, irländsk militär och politisk ledare samt en av grundarna av gerillarörelsen Irländska republikanska armén
• 1900 – Primo Conti, italiensk målare; futurist
• 1904
  • Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare
  • Eivor Wallin, svensk politiker (socialdemokrat)
• 1908 – Enver Hoxha, albansk diktator
• 1911 – Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf
• 1912 – Clifford Hansen, amerikansk republikansk politiker, senator (Wyoming)
• 1918 – Louis Althusser, fransk marxistisk filosof
• 1923 – Bert Kaempfert, tysk orkesterledare och kompositör
• 1925
  • Daniel J. Evans, amerikansk republikansk politiker, guvernör i staten Washington
  • Angela Lansbury, brittisk skådespelare
• 1927 – Günter Grass, tysk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1999
• 1929 – Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet
• 1931 – Bertil Torekull, svensk politiker och författare
• 1932 – Detlev Karsten Rohwedder, tysk företagsledare och politiker
• 1936
  • Peter Bowles, brittisk skådespelare
  • Andrej Tjikatilo, rysk seriemördare
• 1937 – Emile Ford, brittisk schlagerartist
• 1938
  • Sten Ljunggren, svensk skådespelare
  • Jorma Ojaharju, finländsk författare
• 1943 – Lou Rossling, svensk refräng- och körsångare
• 1944 – Bunny Ragnerstam, svensk författare
• 1946 – Ulf Ivar Nilsson, svensk satirtecknare, journalist och författare
• 1947 – Guy Siner, brittisk skådespelare
• 1948
  • Peter Asch, amerikansk vattenpolospelare
  • Greg Bell, amerikansk republikansk politiker, viceguvernör i Utah
  • Gary Miller, amerikansk republikansk politiker och affärsman
• 1952 – Christopher Cox, amerikansk politiker
• 1953 – Paulo Roberto Falcão, brasiliansk fotbollsspelare
• 1958 – Tim Robbins, amerikansk skådespelare och filmregissör
• 1959
  • Kevin Brennan, brittisk parlamentsledamot för Labour
  • John Whittingdale, brittisk parlamentsledamot för Conservative
• 1961 – Fanny Gjörup, svensk barnskådespelare
• 1962 – Michael Balzary, kallad "Flea", amerikansk musiker, basist i rockbandet Red Hot Chili Peppers
• 1971 – Popi Maliotaki, grekisk sångare
• 1973
  • Jacek Berensztajn, polsk fotbollsspelare
  • Eva Röse, svensk skådespelare och TV-programledare
• 1974
  • Aurela Gaçe, albansk sångare
  • Paul Kariya, kanadensisk ishockeyspelare
• 1977
  • Sebastian Ylvenius, svensk skådespelare
  • John Mayer, amerikansk sångare
• 1979 – Božo Petrov, kroatisk politiker och psykiater
• 1980 – Jeremy Jackson, amerikansk skådespelare och sångare
• 1983 – Lorén Talhaoui, svensk dokusåpadeltagare, medverkade i Idol 2004 där hon kom fyra. Vinnare av Eurovision Song Contest 2012
• 1984 – Kim Myong-Gil, nordkoreansk fotbollsspelare
• 1991 – John och Edward Grimes, sångare från Irland (enäggstvillingar), deltog i Eurovision Song Contest 2011 och Eurovision Song Contest 2012
• 2002 – Hanna Bennison, fotbollsspelare, OS-silver 2020

Avlidna

• 1333 – Nicolaus V, motpåve
• 1423 – Albrekt V av Mecklenburg, tysk hertig
• 1553 – Lucas Cranach den äldre, tysk målare, gravör och bokillustratör
• 1555 – Hugh Latimer och Nicholas Ridley, engelska biskopar avrättade för kätteri (två av Oxfordmartyrerna)
• 1591 – Gregorius XIV, född Niccolò Sfondrati, påve
• 1621 – Jan Pieterszoon Sweelinck, nederländsk kompositör
• 1680 – Raimondo Montecuccoli, italiensk militär och militärteoretiker
• 1755 – Gerardo Maiella, italienskt helgon
• 1793 – Marie-Antoinette, drottning av Frankrike
• 1848 – Johan Jacob Fahlgren, svensk skådespelare och operasångare
• 1881 – Louis A. Wiltz, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana
• 1885 – Hugh Henry Rose, 1:e baron Strathnairn, brittisk fältmarskalk.
• 1891 – Samuel W. Hale, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire
• 1898 – Torsten Thure Renvall, finländsk ärkebiskop
• 1925 – Christian Krohg, norsk författare, målare och journalist
• 1937 – Jean de Brunhoff, fransk författare, Babars skapare
• 1944 – Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent
• 1946
  • Ebba Bernadotte, svensk hovfröken
  • Avrättade efter Nürnbergprocessen:
    • Hans Frank, tysk nazistisk politiker
    • Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker
    • Alfred Jodl, tysk nazistisk generalöverste
    • Ernst Kaltenbrunner, österrikisk SS-general (Obergruppenführer)
    • Wilhelm Keitel, tysk militär
    • Joachim von Ribbentrop, tysk nazistisk utrikesminister
    • Alfred Rosenberg, tysk nazistisk politiker
    • Fritz Sauckel, tysk nazistisk arbetsledare
    • Arthur Seyss-Inquart, österrikisk nazist, generalguvernör i Nederländerna
    • Julius Streicher, tysk nazistisk politiker
• 1957 – Ralph Benatzky, österrikisk operettkompositör
• 1959 – George C. Marshall, amerikansk militär och politiker, utrikesminister, mottagare av Nobels fredspris 1953
• 1973 – Gene Krupa, amerikansk jazztrumslagare
• 1981 – Moshe Dayan, israelisk militär och politiker
• 1984
  • Peggy Ann Garner, amerikansk skådespelare (barnstjärna)
  • Åke Vrethem, svensk affärsman
• 1988 – Kaarlo Wirilander, finländsk historiker
• 1989 – Walter Farley, amerikansk författare.
• 1993 – Fern Sawyer, amerikansk rodeoryttare
• 2004 – Pierre Salinger, amerikansk demokratisk politiker och journalist
• 2006 – Valentín Paniagua Corazao, peruansk före detta president
• 2007
  • Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop
  • Toše Proeski, makedonsk sångare
  • Ursula Richter, svensk radioproducent
  • Deborah Kerr, brittisk skådespelare
• 2011
  • Pete Rugolo, amerikansk film- och TV-kompositör, Jagad
  • Henning Sjöström, svensk advokat och författare
  • Dan Wheldon, brittisk racerförare
• 2012
  • John A. Durkin, amerikansk politiker och tidigare senator (New Hampshire)
  • Aleksandr Kosjkijn, rysk (sovjetisk) boxare
• 2014 – Tim Hauser, amerikansk sångare, originalmedlem och medgrundare av The Manhattan Transfer
• 2018 – Walter Huddleston, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kentucky
• 2022 – Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1979–1981.
• 2023 – Martti Ahtisaari, finländsk politiker, president, mottagare av Nobels fredspris 2008
• 2024 – Liam Payne, brittisk sångare och medlem i musikgruppen One Direction.

Anmärkningar

1. Den finlandssvenska namnsdagslängden har reviderats 1929, 1950, 1964, 1973, 1989, 1995, 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2025