1974

1974 (MCMLXXIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

1974 är även ett musikalbum av rockgruppen Nynningen, se 1974 (musikalbum).

1974 – MCMLXXIV 50 år sedan
År 1971 | 1972 | 1973 1974 1975 | 1976 | 1977
Årtionde 1950-talet  | 1960-talet 1970-talet 1980-talet | 1990-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1974 MCMLXXIV
Ab urbe condita	2726
Armeniska kalendern	1423 ԹՎ ՌՆԻԳ
Assyriska kalendern	6724
Bahaikalendern	130–131
Bengaliska kalendern	1381
Berberkalendern	2924
Brittiskt regeringsår	22 Eliz. 2 – 23 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2518
Burmesiska kalendern	1336
Bysantinska kalendern	7482–7483
Koptiska kalendern	1690–1691
Erianska kalendern	3140
Etiopiska kalendern	1966–1967
Judiska kalendern	5734–5735
Vikram Samvat	2030–2031
Sakakalendern	1896–1897
Kaliyuga	5075–5076
Holocen kalender	11974
Nri-Igbo	974–975
Persiska kalendern	1352–1353
Muslimska kalendern	1393–1394
Nengō (Japan)	Shōwa 49 (昭和49年)
Nordkoreanska kalendern	63
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4307
Minguokalendern	ROC 63 民國63年
Thailändsk kalender	2517
Unixtid	126230400–157766399

Händelser

Januari

• 1 januari – 38 personer omkommer och 2 överlever då ett italienskt flygplan störtar i dimma över Turin, Italien ^[1].
• 2 januari – Elransonering införs i Sverige på grund av oljekrisen ^[2].
• 4 januari – Jan Guillou, Peter Bratt och Håkan Isacson döms till ett års fängelse vardera för att ha avslöjat IB-affären ^[2] i Folket i Bild/Kulturfront ^[3].
• 8 januari – Bensinransonering införs i Sverige ^[4].
• 11 januari
  • Egyptiska oljetorn och oljekällor i havet väster om Sinaihalvön, som ockuperas av Israel, står i brand efter att ha träffats av en israelisk raket ^[5].
  • Riksdagsarbetet 1974 inleds med riksdagens högtidliga öppnande på Stockholms slott. Konung Carl XVI Gustaf håller sitt första och enda trontal, i vilken det bland annat redogjordes regeringens strävan om fred i mellersta östern samt kommande propositioner.^[6][7]
• 26 januari – Ett turkiskt trafikflygplan störtar strax efter start från Izmir, Turkiet och 65 av 73 personer omkommer^[1].
• 29 januari – Den svenska bensinransoneringen upphör efter tre veckor ^[2].

Februari

• 1 februari – Minst 225 personer omkommer vid en brand i ett 25 våningar högt kontorshus i São Paulo, Brasilien ^[1].
• 4 februari – Patricia Hearst, barnbarn till tidningsmannen William Randolph Hearst, kidnappas av SLA ^[4].
• 5 februari – Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Venus.

Grenada.

• 7 februari – Grenada blir självständigt från Storbritannien.
• 8 februari – Det amerikanska Skylabprojektet avslutas.
• 13 februari
  • Den sovjetiske författaren Aleksandr Solzjenitsyn utvisas från Sovjetunionen och fråntas sitt sovjetiska medborgarskap ^[2].
  • Galtåsens station brinner ner till grunden.
• 22 februari – Pakistan erkänner Bangladesh ^[8].
• 27 februari – Sveriges riksdag antar den nya svenska regeringsformen (RF) och riksdagsordningen (RO) där kungen enbart får ceremoniella uppgifter, och rösträtten sänks till 18 år ^[3]. Antalet ledamöter i Sveriges riksdag skall minskas från 350 till 349 ^[9].

Mars

• 3 mars – 344 personer omkommer då en turkisk DC 10:a störtar i skogen utanför Paris ^[4] då en olåst lastlucka blåst upp ^[1].
• 7 mars – Elransoneringen i Sverige avslutas, bland annat lyser gatlamporna för fullt igen ^[2].
• 14 mars – Kurder i norra Irak kräver självstyre, upproret krossas av Iraks regering ^[4].
• 15 mars – Ett Super Caravelle-flygplan från Sterling Airways exploderar under taxning från Teherans flygplats i Iran. Av 96 ombord omkommer 15 personer, 8 danskar och 7 svenskar ^[1].
• 16 mars Tolvåriga Paul Virtanen försvinner spårlöst i Strängnäs och förblir försvunnen.
• 21 mars – Sverige och USA utbyter återigen ambassadörer efter krisen som uppstod vid Olof Palmes kritik mot USA:s krigföring i Indokina den 23 december 1972 ^[3]. Sverige utser Wilhelm Wachtmeister som USA-ambassadör ^[9].
• 29 mars – Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Merkurius.

April

Nejlikerevolutionen.

• 3 april – Den svenska filmfotografen Sven Nykvist får en Oscar för fotot i Ingmar Bergmans film Viskningar och rop ^[3].
• 6 april
  • Abbas låt Waterloo vinner Eurovision Song Contest för Sverige i Brighton.^[2]
  • Björn Skifs och hans grupp Blue Swede blir de första svenskarna som blir etta på amerikanska Billboard Hot 100 med låten Hooked on a feeling.
• 15 april – En armékupp äger rum i Niger.
• 18 april
  • Den kurdiska självständighetsrörelsen förklarar Irak totalt krig.
  • Sverige förbjuder färgning av livsmedel ^[4].
• 25 april – En oblodig militärkupp i Portugal, kallad Nejlikerevolutionen, gör slut på drygt 40 års diktatur ^[2].
• 26 april – Sveriges första videograf invigs.
• 27 april
  • Ett sovjetiskt inrikesflygplan störtar vid Leningrad, Sovjetunionen och alla 108 personer i flygplanet omkommer ^[1].
  • Färgning av livsmedel förbjuds i princip i Sverige ^[9].

Maj

Ma'alot-massakern.

• 7 maj – Skogsbrand ödelägger ett cirka 6 kvadratkilometer stort gran- och blandskogsområde vid Sorunda väster om Stockholm, Sverige ^[5].
• 8 maj
  • Västtysklands förbundskansler Willy Brandt avgår då hans personlige sekreterare Günter Guillaume avslöjats som östtysk spion ^[2].
  • Flera kvadratkilometer skog förstörs vid skogsbränder i Småland, Sverige ^[5].
• 15 maj – Ma'alot-massakern äger rum i Israel, israelisk militär stormar en skola som ockuperas av palestinier. 21 barn och tre gerillamän dödas.
• 18 maj – Indien provspränger sin första kärnladdning och blir världens sjätte kärnvapenmakt ^[2].
• 19 maj – Den konservative kandidaten Valéry Giscard d'Estaing väljs till fransk president efter nyligen avlidne Georges Pompidou ^[2].
• 23 maj – Sveriges riksdag inrättar Statens kulturråd ^[9].
• 28 maj – Sveriges riksdag bifaller en proposition om en jättelik satsning på ett Stålverk 80 i Luleå ^[3].
• 29 maj – Sveriges riksdag antar en abortlag som ger kvinnan rätt att själv bestämma om abort under havandeskapets första 12 veckor ^[2].
• 31 maj – Syrien och Israel ingår vapenvila ^[10].
• Maj – I Sverige enas Socialdemokraterna och Folkpartiet i den så kallade Hagaöverenskommelsen om en skatteomläggning och en sänkning av den svenska pensionsåldern till 65 år.

Juni

• 1 juni – En kemisk fabrik i Flixborough i England, Storbritannien exploderar med 28 dödsoffer.^[11] Stora skador åsamkas på husen i Flixborough och kringliggande samhällen.^[12]
• 15 juni – Prinsessan Christina gifter sig med affärsmannen Tord Magnusson.
• 16 juni
  • 18-årige Björn Borg, Sverige vinner franska öppna mästerskapen i tennis på grus ^[2].
  • Frankrike inleder en atmosfärisk kärnvapenprovserie vid Mururoaatollen ^[5].
• 17 juni – 3 skogsbränder härjar i västra Sverige, i Tanum brinner 3 hus ner och flera människor evakueras ^[5].
• 28 juni – Den sovjetiske kärnfysikern Andrej Sacharov hungerstrejkar för att uppmärksamma omvärlden om de politiska fångarna i Sovjetunionen ^[2].

Juli

Världsmästerskapet i fotboll hölls i Västtyskland som också vann.

• 1 juli
  • Den svenska myndighetsåldern sänks från 20 till 18 år ^[3].
  • Allmän lagstiftning om anställningsskydd införs i Sverige.
• 7 juli – Västtyskland vinner med 2–1 mot Nederländerna vid VM-finalen i fotboll inför 75 000 åskådare på Olympiastadion i München ^[2]
• 15 juli – Greklands nationalgarde genomför en militärkupp på Cypern och president Makarios störtas, Cypernkrisen börjar ^[4].

Cypernkrisen.

• 20 juli – Turkiets militär invaderar norra Cypern ^[2]
• 23 juli – Militärjuntan i Grekland drar sig tillbaka och den konservative politikern Konstantin Karamanlis bildar civil regering ^[2].

Augusti

USA:s president Richard Nixon avgår som USA:s president, här är hans avskedsansökan till USA:s utrikesminister Henry Kissinger.

• 1 augusti – 2 000 personer omkommer och 30 miljoner blir hemlösa vid skyfall i Bangladesh ^[13].
• 9 augusti
  • Richard Nixon avgår som USA:s president då det kommit fram att han ljugit om sin roll i Watergateaffären och aktivt försökt dölja brottet ^[2].
  • Vicepresident Gerald Ford blir ny president i USA ^[2], och den ende amerikanske presidenten under 1900-talet som aldrig vunnit ett presidentval.
  • Nederländska supertankern Metula går på grund i Magellans sund ^[5].
• 13 augusti – Augusto Pinochet förbjuder politisk verksamhet i Chile.
• 16 augusti
  • Den norra tredjedelen av Cypern ställs under turkisk kontroll, medan resten styrs av grekcyprioter ^[2].
  • Minst 50 personer omkommer vid en tågolycka i Charleroi, Belgien ^[1].
• 20 augusti – Turkiska soldater anländer till Cypern ^[10].
• 23 augusti – Militärjuntan i Grekland avgår ^[10].
• 26 augusti
  • Sverige och Nordvietnam tecknar ett avtal om uppförande av ett pappersbruk i Bai Bang, Sveriges dittills största biståndsprojekt ^[3]. Även en massfabrik skall byggas, och med projektet betalar Sverige 800 miljoner SEK ^[9].
  • Olja från nederländska tankern Metula som gått på grund i Magellans sund börjar pumpas över till kusttankers, medan drygt 50 000 ton råolja läckt ut i den dittills största oljekatastrofen ^[5].
• 30 augusti – 122 personer omkommer och 150 skadas vid en tågurspårning i Zagreb, SR Kroatien, Jugoslavien ^[1].

September

Guinea-Bissau.

Rumble in the Jungle, där Muhammad Ali besegrar George Foreman, USA i Kinshasa och återtar världsmästartiteln i tungviktsboxning.

• 6 september
  • Anders Michanek, Sverige blir världsmästare i speedway på Ullevi ^[9].
  • Anders Svedlund fullbordar som första person en ensamkorsning av Stilla havet i roddbåt, 191 dagar, 10 400 km (5615 Nautisk mil), start 27 februari
• 8 september – 88 personer omkommer då ett amerikanskt flygplan störtar i havet utanför Grekland.^[1]
• 10 september – Portugal erkänner Guinea-Bissau ^[14].
• 12 september – Haile Selassie avsätts som kejsare vid en militärkupp i Etiopien ^[4].
• 13 september – Energiprognosutredningen i Sverige rekommenderar att den svenska kärnkraften skall byggas ut till minst elva verk ^[3].
• 18 september – Svenske spionen Stig Wennerström, dömd 1964 till livstids fängelse, friges efter beslut av Sveriges regering ^[2].
• 19 september – Guinea-Bissau blir självständigt från Portugal ^[10].
• 21 september
  • Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Merkurius.
  • 9 000 personer omkommer vid en orkan i Honduras ^[13].

Oktober

• Oktober – Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm, Sverige invigs.^[3]
• 1 oktober – Niue blir en till Nya Zeeland associerad stat.^[15]
• 3 oktober – Det meddelas att Nobelpriset i litteratur delas av svenska författarna Eyvind Johnson och Harry Martinson.^[4]
• 26 oktober – 2,7 miljoner liter råolja läcker ut vid en omlastningshamn i Irland, och hotar ett stort turistområde.^[5]
• 30 oktober – Muhammad Ali, USA besegrar George Foreman, USA i Kinshasa och återtar världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[16]

November

• 3 november – 90 personer omkommer vid en hotellbrand i Seoul ^[1].
• 18 november – Första fartyget passerar genom det smala inloppet till Brofjorden i Bohuslän ^[17].
• 20 november – 59 personer omkommer då ett västtyskt flygplan med 157 personer störtar strax efter starten i Nairobi.^[1]
• 25 november – Valentin Agapov, sovjetisk avhoppare, ansöker om politisk asyl i Helsingborg.
• November – Städerskorna på Domnarvets Jernverk går ut i en vild strejk ^[3].

December

• 1 december – Ett amerikanskt flygplan störtar nordväst om Washington, DC och alla 93 personer i flygplanet omkommer ^[1].
• 10 december – Nobelpriset i litteratur delas av de svenska författarna Eyvind Johnson och Harry Martinson ^[2]. Gunnar Myrdal delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ^[3] med Friedrich August von Hayek, Storbritannien.
• 13 december
  • Malta blir republik.^[18]
  • Sveriges riksdag beslutar att 15 % av de svenska företagens vinst över en miljon skall avsättas i en investeringsfond.^[3]
• 17 december – Sveriges Ingemar Stenmark tar sin första världscupseger i specialslalom i Madonna di Campiglio i Italien ^[9].
• 27 december – 42 personer omkommer vid kolgruveexplosion i Frankrike ^[1].
• 28 december 5 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Pakistan ^[13].
• 30 december – Sveriges regering håller sin sista konselj enligt den traditionella ordningen, med kungen som ordförande och statsministern som föredragande.^[19]

Okänt datum

• Amerikanska marinsoldater landstiger i Cypern för att evakuera civila amerikaner under oroligheterna ^[20].
• 5 000 personer omkommer och 250 000 blir hemlösa vid översvämningar i Brasilien ^[13].
• Rubiks kub uppfinns av ungraren Ernő Rubik.^[21]
• Sverige antar 1974 års kriminalvårdslag.^[22]
• I Sverige presenteras en ny kulturproposition vilken kommer att få stor genomslagskraft på svensk kulturpolitik.
• Leif Lundblad patenterar ett sedelutmatningssystem mer känt som bankomaten.
• Den svenska regeringen och mittenpartierna presenterar ett omfattande stimulanspaket för den svenska ekonomin.
• Deltidspension, utbyggd sjukförsäkring och utvidgad föräldraledighet införs i Sverige ^[23].
• Sverige undertecknar konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö, vilken reglerar land- och sjötransporter, fiske och miljöskydd.
• Den svenska momsen sänks tillfälligt.
• Den svenska inkomstskatten sänks.
• Postbanken och Sveriges Kreditbank går samman till Post- och Kreditbanken (PKbanken).
• De svenska Jordbrukskassorna och Centralkassorna byter namn till Föreningsbanken.
• I England i Storbritannien utökas skolplikten från att tidigare ha upphört vid 15 års ålder till att upphöra vid 16 års ålder ^[24].
• Sverige antar nya regler för äktenskapets ingående och upplösning ^[25].
• Nordiska museet anordnar en utställning, med bilder arrangerade av Aftonbladet, där temat är 40 år efter de svåra åren under 1930-talet.^[26]

Födda

• 1 januari – Theodor Paues, svensk lobbyist och pr-konsult.
• 3 januari – Alessandro Petacchi, italiensk tävlingscyklist.
• 4 januari – Sonja Richter, dansk skådespelare.
• 12 januari – Melanie Chisholm, brittisk sångare.
• 16 januari
  • Mattias Jonson, svensk fotbollsspelare.
  • Kate Moss, brittisk fotomodell.
• 17 januari – Marco Antonio Barrera, mexikansk boxare.
• 20 januari – Vjekoslav Kobešćak, kroatisk vattenpolospelare.
• 21 januari – Linda Thelenius, svensk sångare, fotomodell och dokusåpadeltagare.
• 22 januari – Jenny Silver, svensk sångare.
• 23 januari – Tiffani-Amber Thiessen, amerikansk skådespelare.
• 24 januari
  • Boris Glibusic, svensk skådespelare.
  • Anders Hansen, svensk psykiater och författare
• 30 januari – Christian Bale, brittisk skådespelare.
• 3 februari – Helena Nizic, svensk skådespelare.
• 8 februari
  • Ulises de la Cruz, ecuadoriansk fotbollsspelare.
  • Seth Green, amerikansk skådespelare.
  • Guy-Manuel de Homem-Christo, fransk musiker, medlem i Daft Punk.
  • Zoran Janković, bulgarisk fotbollsspelare.
  • Joshua Morrow, amerikansk skådespelare.
• 10 februari – Elizabeth Banks, amerikansk skådespelare.
• 12 februari – Lisa Brenner, amerikansk skådespelare.
• 13 februari – Robbie Williams, brittisk sångare.
• 15 februari
  • Tomi Putaansuu (Mr. Lordi), finsk sångare i metalbandet Lordi.
  • Alexander Wurz, österrikisk racerförare.
• 16 februari – Tooru Nishimura, Sångare, låtskrivare och poet i bandet Dir en grey.
• 18 februari – Jevgenij Kafelnikov, rysk tennisspelare.
• 21 februari – Ville Skinnari, finländsk ishockeyspelare och socialdemokratisk politiker.
• 23 februari – Gotti Sigurdarson, isländsk skådespelare.
• 24 februari – Chad Hugo, amerikansk musikproducent och musiker, medlem i N.E.R.D.
• 28 februari – David Hellenius, svensk programledare i TV.
• 2 mars – Damir Glavan, kroatisk vattenpolospelare.
• 3 mars – Dea Norberg, svensk sångerska.
• 5 mars – Eva Mendes, amerikansk skådespelare.
• 7 mars – Jenna Fischer, amerikansk skådespelare.
• 8 mars – Fardeen Khan, indisk skådespelare.
• 13 mars
  • Linda Bengtzing, svensk programledare i TV och sångare.
  • Thomas Enqvist, svensk tennisspelare.
  • Vampeta, född Marcos André Batista Santos, brasiliansk fotbollsspelare.
• 16 mars – Johan Widerberg, svensk skådespelare.
• 20 mars
  • Katarina Sandström, svensk nyhetsuppläsare SVT Rapport.
  • Mattias Asper, svensk fotbollsmålvakt
• 24 mars – Alyson Hannigan, amerikansk skådespelare.
• 29 mars – Marc Gené, spansk racerförare.
• 30 mars – Tomislav Butina, kroatisk fotbollsmålvakt.
• 31 mars – Stefan Olsdal, svensk musiker, basist i Placebo.
• 2 april – Håkan Hellström, svensk artist.
• 7 april – Baker Karim, svensk regissör, producent och manusförfattare.
• 9 april
  • Johan Glans, svensk ståuppkomiker och skådespelare.
  • Jenna Jameson, amerikansk porrskådespelare.
• 10 april – Andreas Andersson, svensk fotbollsspelare.
• 11 april
  • Tricia Helfer, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
  • Anton Glanzelius, svensk skådespelare.
  • Ahmed Khalfan Ghailani, tanzanisk brottsling, dömd för medverkan i bombattentaten mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998.
• 13 april
  • Sergej Gontjar, rysk ishockeyspelare.
  • Johan Linander, svensk politiker (centerpartist), riksdagsledamot 2002–2014.
• 16 april – Mattias Timander, svensk ishockeyspelare.
• 17 april
  • Victoria Beckham, brittisk sångare.
  • Mikael Åkerfeldt, svensk musiker.
• 18 april – Ola Björkman, svensk skådespelare.
• 21 april – Sigge Eklund, svensk författare och podcastare.
• 28 april – Penélope Cruz, spansk-amerikansk skådespelare.
• 29 april – Pascal Cygan, fransk fotbollsspelare.
• 2 maj
  • Mårten Andersson, svensk komiker.
  • Jan Emanuel Johansson, svensk dokusåpadeltagare och politiker.
• 3 maj – Dulé Hill, amerikansk skådespelare.
• 4 maj – Anders Johansson, svensk musiker, komiker samt programledare i TV och radio.
• 7 maj – Breckin Meyer, amerikansk skådespelare.
• 16 maj – Laura Pausini, italiensk sångerska.
• 21 maj
  • Fairuza Balk, amerikansk skådespelare.
  • Eduardo Verástegui, mexikansk skådespelare.
• 23 maj – Scott Lyons, amerikansk skådespelare inom pornografisk film.
• 24 maj
  • Ruslana Lyzjitjko, ukrainsk sångerska, vinnare av Eurovision Song Contest 2004.
  • Dash Mihok, amerikansk skådespelare.
  • Jens Lapidus, svensk författare.
• 25 maj – Petter, svensk rapmusiker.
• 26 maj – Lars Frölander, svensk simmare.
• 28 maj – Romain Duris, fransk skådespelare.
• 1 juni – Alanis Morissette, kanadensisk sångare.
• 3 juni – Serhij Rebrov, ukrainsk fotbollsspelare.
• 4 juni
  • Amir Chamdin, svensk musiker och regissör, sångare i Infinite Mass.
  • Sonja Lindblom, svensk skådespelare.
• 13 juni – Steve-O, brittisk skateboardåkare och TV-kändis, Jackass.
• 19 juni – Abdel Sattar Sabry, egyptisk fotbollsspelare.
• 22 juni - Jo Cox, brittisk politiker.
• 24 juni – Magnus Carlsson, svensk musiker.
• 26 juni
  • Derek Jeter, amerikansk basebollspelare.
  • Dieter Kalt, österrikisk ishockeyspelare.
• 3 juli – Jens Ohlin, svensk skådespelare.
• 7 juli – Kārlis Skrastiņš, lettisk ishockeyspelare.
• 9 juli – Nikola Sarcevic, svensk låtskrivare och artist.
• 11 juli – Aldo Bumçi, albansk politiker och före detta justitieminister.
• 12 juli – Sharon den Adel, nederländsk sångare, frontfigur i Within Temptation.
• 13 juli – Deborah Cox, kanadensisk sångare.
• 20 juli – Källa Bie, svensk skådespelare.
• 22 juli – Jakob Setterberg, svensk skådespelare, programledare och programpresentatör.
• 23 juli – Maurice Greene, amerikansk friidrottare.
• 24 juli – Jepson, eg. Mikael Jepson, svensk musiker, gitarrist i The Ark.
• 25 juli – Laura Faust, amerikansk animatör.
• 27 juni – Daniel Bellqvist, svensk sångare i Eskobar.
• 29 juli
  • Mikaela Ingberg, finländsk friidrottare (spjutkastare).
  • Viktoria Tolstoy, född Kjellberg, svensk jazzsångare.
• 30 juli – Hilary Swank, amerikansk skådespelare.
• 31 juli
  • Emilia Fox, brittisk skådespelare.
  • Adam Putnam, amerikansk republikansk politiker.
• 8 augusti – Andy Priaulx, brittisk racerförare.
• 9 augusti
  • Patrik Eriksson-Ohlsson, svensk fotbollsspelare.
  • Cecilie Skog, norsk fjällklättrare och äventyrare.
• 15 augusti – Natasha Henstridge, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
• 16 augusti – Magnus Betnér, svensk ståuppkomiker.
• 18 augusti – Jong Song-ok, nordkoreansk friidrottare. (marathon-löpare).
• 20 augusti – Amy Adams, amerikansk skådespelare.
• 23 augusti – Ray Park, brittisk stuntman och skådespelare.
• 28 augusti
  • Goran Marjanovic, svensk skådespelare och manusförfattare.
  • Johan Andersson, svensk programmerare.
• 30 augusti – Camilla Läckberg, svensk författare.
• 2 september
  • Jonte Halldén, svensk skådespelare.
  • Viveca Jedholm, svensk skådespelare.
  • Sami Salo, finländsk ishockeyspelare.
• 3 september
  • Martin Gerber, schweizisk ishockeyspelare.
  • Magnus Silfvenius, svensk programledare.
• 6 september – Nina Persson, svensk musiker, sångare i The Cardigans.
• 7 september – Mario Frick, liechtensteinsk fotbollsspelare
• 8 september – Yaw Preko, ghanansk fotbollsspelare.
• 9 september – Glenn Nye, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-2011.
• 10 september
  • Mirko Filipović, kroatisk MMA-fighter.
  • Ryan Phillippe, amerikansk skådespelare.
• 14 september – Hicham El Guerrouj, marockansk medeldistanslöpare.
• 18 september – Xzibit, amerikansk hiphopartist och skådespelare.
• 19 september
  • Pihla Keto-Huovinen, finländsk politiker.
  • Victoria Silvstedt, svensk fotomodell och artist.
• 23 september – Philomène Grandin, svensk skådespelare.
• 24 september – Johnny Munkhammar, svensk författare och debattör.
• 26 september – Fredrik Jacobson, svensk professionell golfspelare.
• 6 oktober – Kenny Jönsson, svensk ishockeyspelare.
• 7 oktober – Charlotte Perrelli, svensk sångerska.
• 8 oktober
  • Candy Lo, kinesisk skådespelare.
  • Fredrik Modin, svensk ishockeyspelare.
  • Daniel Milton, svensk konstnär.
• 9 oktober – Tom Perriello, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-2011.
• 11 oktober – Joel Östlund, svensk skådespelare.
• 14 oktober – Natalie Maines, amerikansk countrysångare, medlem i Dixie Chicks.
• 16 oktober – Paul Kariya, kanadensisk ishockeyspelare.
• 22 oktober – Miroslav Šatan, slovakisk ishockeyspelare.
• 24 oktober – Joakim Nätterqvist, svensk skådespelare.
• 26 oktober – Jeroen van Veen, nederländsk musiker.
• 28 oktober – Joaquin Phoenix, amerikansk skådespelare.
• 29 oktober – Mike Crawford, amerikansk utövare av amerikansk fotboll.
• 5 november – Angelina Gossow, tysk Death Metalsångerska.
• 9 november
  • Sven Hannawald, tysk backhoppare.
  • Alessandro Del Piero, italiensk fotbollsspelare.
• 11 november
  • Henrik Berggren, svensk musiker, sångare i Broder Daniel.
  • Leonardo DiCaprio, amerikansk skådespelare.
• 18 november
  • Chloë Sevigny, amerikansk skådespelare.
  • Petter Solberg, norsk rallyförare.
• 20 november – Marina Andrievskaia, svensk badmintonspelare.
• 21 november – Eric Ericson, svensk skådespelare.
• 23 november
  • Emil Forselius, svensk skådespelare.
  • Saku Koivu, finländsk ishockeyspelare.
• 27 november – Kirk Acevedo, amerikansk skådespelare.
• 29 november – Pavol Demitra, slovakisk ishockeyspelare.
• 4 december – Christine Meltzer, svensk programledare i TV.
• 5 december – Ari Jalonen, finländsk politiker.
• 9 december – Peter Magnusson, svensk komiker och programledare i TV.
• 16 december – Frida Hallgren, svensk skådespelare.
• 17 december
  • Sarah Paulson, amerikansk skådespelare.
  • Giovanni Ribisi, amerikansk skådespelare.
• 23 december – Mieszko Talarczyk, svensk sångare i rockbandet Nasum.
• 24 december – Ryan Seacrest, amerikansk tv- och radioprogramledare.
• 25 december – Iván Moro, spansk vattenpolospelare.
• 26 december – Linda Haglund, svensk bowlare.
• 29 december
  • Twinkle Khanna, indisk skådespelare.
  • Mekhi Phifer, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Johanna Sällström, svensk skådespelare.
• 31 december
  • Mario Aerts, belgisk tävlingscyklist.
  • Tony Kanaan, brasiliansk racerförare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Ilmo Nurmela, 70, finländsk företagsledare.
• 2 januari – Tex Ritter, 68, amerikansk sångare och skådespelare.
• 4 januari – Alf Östlund, 72, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 6 januari – David Alfaro Siqueiros, 77, mexikansk konstnär.
• 7 januari – William R. Laird, 57, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956.
• 14 januari – Östen Undén, 87, svenskt statsråd, utrikesminister 1924–1926 och 1945–1962, professor i juridik, universitetskansler ^[3].
• 16 januari – Fred Andrew Seaton, 64, amerikansk republikansk politiker.
• 18 januari
  • Leif Amble-Næss, 77, norsk-svensk skådespelare och regissör.
  • Bill Finger, 59, amerikansk serieskapare.
• 26 januari – Thomas Whitfield Davidson, 97, amerikansk demokratisk politiker.
• 27 januari
  • Leo Geyr von Schweppenburg, 87, tysk friherre och militär.
  • Giorgios Grivas, 76, ledare för grekcypriotiska motståndsrörelsen.
• 29 januari – H.E. Bates, 68, brittisk journalist, författare och manusförfattare.
• 31 januari – Samuel Goldwyn, 91, amerikansk filmproducent.

Februari

• 2 februari – Imre Lakatos, 51, ungersk filosof.
• 5 februari – Dan Edward Garvey, 87, amerikansk politiker (demokrat), guvernör i Arizona 1948–1951.
• 6 februari – Kalle Peronkoski, 65, finländsk filmfotograf.
• 9 februari – H.S. Nyberg, 84, svensk akademiker, ledamot av Svenska Akademien.
• 10 februari – David W. Stewart, 87, amerikansk republikansk politiker, senator 1926–1927.
• 11 februari – Anna Q. Nilsson, 85, svensk-amerikansk skådespelare.
• 15 februari – Kurt Atterberg, 86, svensk kompositör och musikkritiker.
• 21 februari – Erik Österberg, 81, svenskt statsråd och kommerseråd.

Mars

• 9 mars – Earl W. Sutherland, 58, amerikansk farmakolog, nobelpristagare.
• 10 mars – Hans-Gösta Pehrsson, 63, svensk frivillig inom SS.
• 13 mars – Eskil Eckert-Lundin, 67, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.
• 15 mars – B. Everett Jordan, 77, amerikansk demokratisk politiker, senator 1958–1973.
• 18 mars
  • John C. Bell, 81, amerikansk republikansk politiker och jurist.
  • Hertta Kuusinen, 70, finländsk politiker.
• 22 mars – Peter Revson, 35, amerikansk racerförare.
• 28 mars – Arthur Crudup, 68, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare.

Andra kvartalet

April

• 2 april – Georges Pompidou, 62, fransk politiker, Frankrikes premiärminister 1962–1968, Frankrikes president sedan 1969.
• 3 april
  • Cora Sandel, 93, norsk författare.
  • John Landquist, 92, svensk författare och kritiker.
• 16 april – Tor Mann, 80, svensk dirigent, ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.
• 17 april – Margareta Högfors, 68, svensk operettsångerska och skådespelare.
• 18 april – Marcel Pagnol, 79, fransk filmregissör och författare.
• 24 april
  • Bud Abbott, 78, amerikansk skådespelare och komiker.
  • Carl August Ehrensvärd, 81, svensk greve och arméchef.
• 25 april – Jascha Golowanjuk, 69, svensk författare.
• 26 april
  • Eric Andersson, 69, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
  • Vilhelm Bryde, 85, svensk skådespelare, filmproducent och regissör.
• 27 april
  • Franz Jonas, 74, österrikisk socialdemokratisk politiker, Österrikes förbundspresident 1965–1974.
  • Anna-Lisa Öst, 84, mer känd som Lapp-Lisa, svensk sångerska.
• 30 april
  • Agnes Moorehead, 73, amerikansk skådespelare.
  • Jan Olof "Jolo" Olsson, 54, svensk redaktör, journalist och författare^[2].

Maj

• 2 maj – Ebbe Munck, 69, dansk ambassadör och journalist.
• 20 maj – Jean Daniélou, 69, fransk teolog och kardinal.
• 22 maj
  • Otto Adelby, 82, svensk statistskådespelare.
  • Walter Ljungquist, 73, svensk författare och manusförfattare.
• 24 maj – Duke Ellington, 75, amerikansk jazzmusiker, kompositör.
• 26 maj – Felix Alvo, 56, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
• 29 maj – Gunnar Oldin, 42, svensk filmpublicist.

Juni

• 9 juni – Miguel Ángel Asturias, 74, guatemalansk författare, nobelpristagare.
• 14 juni – Carl-Eiwar Carlsson, 43, svensk programledare.
• 18 juni – Georgij Zjukov, 77, sovjetisk militär.
• 20 juni – Andrew W. Hockenhull, 97, amerikansk demokratisk politiker, New Mexicos 10:e guvernör 1933–1935.
• 22 juni – Gudrun Moberg, 62, svensk skådespelare och sångerska.
• 26 juni – Ernest Gruening, 87, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1969.
• 30 juni
  • Pierre Chantraine, 74, fransk lingvist.
  • Alberta Williams King, 69, Martin Luther Kings mor, mördad.

Tredje kvartalet

Juli

• 

  Argentinas president Juan Perón avled den 1 juli, 78 år gammal.

  1 juli – Juan Perón, 78, argentinsk militär och politiker, Argentinas president 1946–1955 och 1973–1974.
• 4 juli
  • Haj Amin al-Husseini, arabnationalist och muslimsk religiös ledare.
  • Georgette Heyer, 71, brittisk författare.
• 6 juli – Aladár Paasonen, 75, finländsk underrättelseofficer.
• 9 juli – Earl Warren, 83, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1953–1969.
• 11 juli – Pär Lagerkvist, 83, svensk författare, nobelpristagare^[3].
• 13 juli
  • Christian Elling, 72, dansk professor och konsthistoriker.
  • Patrick M.S. Blackett, 76, brittisk fysiker, nobelpristagare i fysik 1948.
• 15 juli
  • Christine Chubbuck, 29, amerikansk nyhetsreporter.
  • Paul Werner Hoppe, 64, tysk SS-Sturmbannführer.
• 20 juli – Allen Jenkins, 74, amerikansk skådespelare.
• 23 juli – Eskil Sundahl, 83, svensk arkitekt.
• 24 juli – Sir James Chadwick, 82, brittisk fysiker, nobelpristagare.
• 29 juli – George L.P. Radcliffe, 96, amerikansk demokratisk politiker, senator 1935–1947.
• 31 juli – Ragnar Wicksell, 81, svensk fotbolls- och bandypelare.

Augusti

• 3 augusti – Anders Olsson, 89, svensk riksdagsman.
• 4 augusti – Bo Hammarskjöld, 83, svensk ämbetsman, landshövding i Södermanlands län 1935–1958.
• 9 augusti – Bill Chase, 39, amerikansk trumpetare.
• 15 augusti – Yuk Young-soo, 48, gift med Sydkoreas president Park Chung-hee.
• 19 augusti – Rodger Davies, 53, amerikansk diplomat, mördad.
• 20 augusti – Sven-Olof Sandberg, 68, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.
• 21 augusti – James P. Cannon, 84, amerikansk kommunist, trotskistisk ledare.
• 23 augusti
  • Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, 55, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940–1950.
  • Roberto Assagioli, 86, italiensk psykiater.
• 24 augusti – Alexander de Seversky, 80, rysk-amerikansk flygpionjär.
• 26 augusti – Charles Lindbergh, 72, amerikansk flygpionjär.
• 27 augusti – Otto Strasser, 76, tysk nazistisk politiker.

September

• 3 september – Harry Partch, 73, amerikansk kompositör.
• 4 september
  • Creighton Abrams, 59, amerikansk militär.
  • Karin Albihn, 61, svensk skådespelare.
  • Lewi Pethrus, 90, svensk förgrundsgestalt inom Pingströrelsen^[3].
• 6 september – Otto Kruger, 89, amerikansk skådespelare.
• 10 september – Seved Apelqvist, svensk direktör.
• 17 september – Fritjof Enbom, svensk spion.
• 20 september
  • Charles C. Gossett, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1946.
  • Olle Hedberg, 75, svensk författare.
• 21 september – Walter Brennan, 80, amerikansk skådespelare.
• 25 september – Gunnel Sporr, 41, svensk skådespelare.
• 26 september – Johannes Lindblom, 92, svensk professor i teologi.

Tredje kvartalet

Oktober

• 6 oktober
  • Helmuth Koinigg, 25, österrikisk racerförare.
  • V.K. Krishna Menon, 78, indisk politiker.
• 9 oktober – Oskar Schindler, 66, sudettysk industriman, räddade omkring 1200 judiska arbetare från Förintelsen.
• 10 oktober – Marie Luise Kaschnitz, 73, tysk författare.
• 13 oktober
  • William J. Crow, 72, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1947–1949.
  • Åke Falck, 49, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare.
  • Ed Sullivan, 73, amerikansk TV-programledare.
• 14 oktober – Ingvar Andersson, 75, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien.
• 20 oktober – Joe Hendricks, 71, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1949.
• 23 oktober – Egon Zill, 68, tysk SS-Sturmbannführer.
• 24 oktober – David Ojstrach, 66, rysk violinist.
• 26 oktober – Thomas J. Herbert, 79, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1947–1949.
• 27 oktober – Rudolf Dassler, 76, tysk grundare av tillverkaren av sportkläder Puma.
• 28 oktober – Everaldo, 30, brasiliansk fotbollsspelare.

November

• 5 november – Beqir Balluku, 58, albansk general och försvarsminister, avrättad.
• 7 november – Karl-Arne Bergman, 56, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
• 9 november – Holger Meins, 33, medlem av Röda armé-fraktionen.
• 11 november – Adolf Schütz, 79, svensk manusförfattare.
• 13 november – Vittorio De Sica, 73, italiensk regissör och skådespelare.
• 17 november
  • Erskine Hamilton Childers, 68, Irlands president sedan 1973.
  • Kirsten Hansteen, 71, norsk politiker.
• 18 november – Gösta Lilliehöök, 90, svensk militär, femkampare och tjänsteman.
• 19 november – Nils Ranft, 78, svensk skådespelare.
• 21 november – Frank Martin, 84, schweizisk kompositör.
• 23 november – Cornelius Ryan, 54, amerikansk krigskorrespondent och författare.
• 25 november
  • Nick Drake, 26, brittisk låtskrivare och sångare.
  • U Thant, 65, diplomat från Burma, FN:s tredje generalsekreterare 1961–1972.
• 28 november
  • Konstantin Melnikov, 84, sovjetisk arkitekt.
  • Ullacarin Rydén, 48, svensk skådespelare.
• 29 november
  • James J. Braddock, 69, amerikansk boxare.
  • Åke Gartz, 86, finländsk företagsledare och diplomat, Finlands utrikesminister 1950–1951.

December

• 2 december – Sylvi Kekkonen, 74, finländsk författare, gift med Urho Kekkonen.
• 3 december – Hans Leibelt, 89, tysk skådespelare.
• 5 december – Hazel Hotchkiss Wightman, 87, amerikansk tennisspelare.
• 11 december – Per-Martin Hamberg, 62, svensk kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent.
• 14 december – Walter Lippmann, 85, amerikansk journalist och författare.
• 15 december – Anatole Litvak, 72, amerikansk regissör.
• 20 december – André Jolivet, 69, fransk kompositör.
• 21 december – Richard Long, 47, amerikansk skådespelare.
• 23 december – Lars Madsén, 70, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
• 26 december
  • Jack Benny, 80, amerikansk skådespelare och violinist.
  • Frank Hussey, 69, amerikansk friidrottare.
• 27 december – Ned Maddrell, 97, den siste modersmålstalaren av manx.
• 28 december – Päivö Oksala, 67, finländsk klassisk filolog.
• 31 december – Robert Pache, 77, schweizisk fotbollsspelare.

Nobelpris [27]

• Fysik
  • Sir Martin Ryle, Storbritannien
  • Antony Hewish, Storbritannien
• Kemi – Paul Flory, USA
• Medicin
  • Albert Claude, Belgien
  • Christian de Duve, Belgien
  • George E Palade, USA
• Litteratur
  • Eyvind Johnson, Sverige
  • Harry Martinson, Sverige
• Fred
  • Seán MacBride, Irland
  • Eisaku Sato, Japan
• Ekonomi
  • Gunnar Myrdal, Sverige
  • Friedrich August von Hayek, Storbritannien

Källor

Fotnoter

1. Faktakalendern 1996, Semic, 1995
2. 20:e århundrades När Var Hur – 1974, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
3. Hundra år i Sverige – 1974, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
4. 100 år med Aftonbladet – 1974, 1999
5. Faktakalendern 1997, Semic, 1996
6. ”Riksdagens högtidliga öppnande 1974”. SVT Nyheter. 24 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/svtforum/riksdagens-hogtidliga-oppnande-1974-1. Läst 31 juli 2024.
7. Kungahuset (29 september 2014). ”Riksdagens högtidliga öppnande 1974”. https://www.youtube.com/watch?v=8hIjIN3ADwI. Läst 31 juli 2024.
8. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Bangladesh.html.
9. Sverige 1900-talet – 1974, NE, Bra Böcker, 2000
10. Faktakalendern 2000 – 1974 (Utlandet), Semic, 1999
11. ”Flixborough (Nypro UK) Explosion 1st June 1974” (på engelska). Health and Safety Executive (Brittiska regeringen). https://www.hse.gov.uk/comah/sragtech/caseflixboroug74.htm. Läst 28 maj 2022.
12. Mark Dunton (20 maj 2014). ”Flixborough, 1 June 1974” (på engelska). The National Archives. https://blog.nationalarchives.gov.uk/flixborough-1-june-1974/. Läst 28 maj 2022.
13. Faktakalendern 2006, Semic, 2005
14. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Guinea-Bissau.htm.
15. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Niue.htm.
16. 20:e århundrades När Var Hur – 1974, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
17. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 247 – Genom nålsögat till Brofjorden
18. ”World Statesmen (läst 6 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Malta.htm.
19. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 247 – Den sista kungliga konseljen
20. Grimmett, Richard F. (5 oktober 2004). ”Instances of Use of United States Armed Forces Abroad, 1798 – 2004”. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/library/online-reading-room/title-list-alphabetically/i/use-of-armed-forces-abroad-1798-2004.html.
21. Fotheringham, William (2007). Fotheringham's Sporting Pastimes. Anova Books. sid. 50. ISBN 1-86105-953-1
22. ”Lunds universitet”. 28 september 2009. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1600020&fileOId=1600026. Läst 6 juli 2011.
23. Sverige 1900-talet – Sweden, the Middle Way?, NE, Bra Böcker, 2000
24. ”Skolans historia, Sverige   (UTF-8)”. http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm.
25. Sverige 1900-talet – Gift, sambo, partner, särbo eller frånskild?, NE, Bra Böcker, 2000
26. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 103 – Svenskt julbord anno 1934
27. ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1974.
  Bilder & media