Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Falköpings kommun
kommun i Västra Götalands län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Falköping.
I området som utgör kommunen återfinns Västgötabergen. Kommunens berggrund utgörs bitvis av kalksten vilket bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden legat stadigt mellan cirka 31 000 och 33 000 personer.
Från 1974 och fram till 2008 styrdes kommunen av de borgerliga partierna. Därefter har olika blocköverskridande koalitioner styrt kommunen.
Remove ads
Administrativ historik
Sammanfatta
Perspektiv
Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.
I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1934[5], Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.
Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt staden: Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Frökind (av Brismene, Börstig, Kinneved Luttra och Vårkumla), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), Stenstorp (av Borgunda, Brunnhem, Dala, Håkantorp, Högstena, Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp), Vilske (av Floby, Grolanda, Hällestad, Gökhem, Göteve, Jäla, Marka, Sörby, Trävattna, Ullene och Vilske-Kleva) samt Vartofta (av Falköpings östra, Karleby, Kälvene, Mularp, Näs, Slöta, Tiarp, Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad och Åsle). Samtidigt uppgick Friggeråkers landskommun i Falköpings stad.
Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorps församling) och Redvägs kommun (Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar).[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[7]
Remove ads
Geografi
Sammanfatta
Perspektiv
Kommunen är belägen i östra delen av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner genom kommunens sydvästra delar från söder i en krök mot väster. Kommunen gränsar i nordväst till Vara kommun och Skara kommun, i nordöst till Skövde kommun och i öster till Tidaholms kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Mullsjö kommun i Jönköpings län (också tidigare Skaraborgs län), i söder till Ulricehamns kommun och i väster till Herrljunga kommun, båda i före detta Älvsborgs län.
Topografi och hydrografi
Området som utgör Falköpings kommun vilar på en berggrund av nederoderat urberg. På denna återfinns Västgötabergen som är rester av senare bildad sedimentberggrund. Som exempel på berg i området kan nämnas Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget samt en del av Billingen. Dessa berg är uppbyggda av horisontella lager av sandsten, alunskiffer och kalksten. Ovanpå finns lerskiffer och på toppen ett lager med hårdare vulkaniskt bildad diabas. Lagren av kalksten har bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Slätten är helt under högsta kustlinjen. Större områden med skogsmark finns primärt i den södra delen av kommunen där sedimenten är grövre, på bergen och på bergssidorna.
Många av landskapets former kan härledas till isavsmältningen. Som exempel kan nämnas smältvattenrännorna i anslutning till Billingen och vid Plantaberget. Ett annat exempel är isälvsdeltat Rännefalan öster om Ålleberg. Även åsar och kullar har präglats av isavsmältningen då dessa utgörs av morän- och isälvsmaterial som avsatts under denna tid.
På flera håll i kommunen, i synnerhet söder om bergen, finns moränryggar. I sydväst finns ett antal delvis utdikade våtmarker och i nordväst ligger en del av Hornborgasjön.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Naturskydd
År 2023 fanns 41 naturreservat i Falköpings kommun.[10] Som exempel kan nämnas reservatet Hornborgasjön, ett reservat bildat 1997. Området är 4 000 hektar och inkluderar en av Europas viktigaste fågelsjöar. Hornborgasjön är främst förknippad med tranor.[11] Ett annat exempel är Bolum Heljesgården som ursprungligen var ett naturminne men som 2011 blev ett naturreservat. Området skänktes 1961 av Ernst Biljer till Skaraborgs läns naturskyddsförening. På den betade kullen växer arter som jungfrulin, trollsmultron, backsippa och sötvedel.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:
Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt:[13]
- Bjurum
- Borgunda
- Brismene
- Broddetorp
- Brunnhem
- Börstig
- Dala
- Falköping
- Floby
- Friggeråker
- Grolanda
- Gudhem
- Gökhem
- Göteve
- Håkantorp
- Hällestad
- Högstena
- Jäla
- Karleby
- Kinneved
- Kälvene
- Luttra
- Marka
- Mularp
- Näs
- Segerstad
- Skörstorp
- Slöta
- Stenstorp
- Södra Kyrketorp
- Sörby
- Tiarp
- Torbjörntorp
- Trävattna
- Ugglum
- Ullene
- Valtorp
- Vartofta-Åsaka
- Vilske-Kleva
- Vistorp
- Vårkumla
- Yllestad
- Åsarp
- Åsle
- Östra Tunhem
Tätorter
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.
Remove ads
Styre och politik
Sammanfatta
Perspektiv
Styre
Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 styrdes Falköpings kommun av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.
Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete. Detta fortgick till maj 2019 då kommunstyrelsens dåvarande socialdemokratiska ordförande avgick och de styrande partierna kom inte överens om en ny kandidat.[14] En ny majoritet bildades då bestående av de borgerliga partierna samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet vilka styr kommunen från juli 2019.[15]
Falköpings kommun styrs sedan 2019 av en blocköverskridande majoritet bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.
Kommunfullmäktige
Presidium
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder
Kommunstyrelse
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Övriga nämnder
Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg är gemensam med Götene kommun, Skara kommun och Tidaholms kommun.[18]
Källa:[19]
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
År 2007 hade Falköping fem vänorter[20][21]:
Kumo (Kokemäki på finska) i Finland sedan 1947.
Mariagerfjord i Danmark sedan 1949.
Lier i Norge sedan 1951.
Sigulda i Lettland sedan 1991.
Fontanellato i Italien sedan 2004.
Falköping var också som första kommun i Sverige med i det internationella nätverket Cittaslow.
Remove ads
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för omkring en femtedel av den totala sysselsättningen i Falköpings kommun, primärt inom branscherna verkstads-, trä- och tekoindustri. Inom verkstadsindustrin märks företag som Amtek Components Sweden AB som tillverkar skivbromsar, bromstrummor, nav och drivaxlar och Leax Arkivator AB (systemleverantör). Träindustrin domineras av kontorsmöbelföretaget Kinnarps AB och möbelföretaget Gyllensvaans Möbler AB.[8]
Infrastruktur
Transporter
Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 47 och från nordöst mot sydväst av riksväg 46, varifrån riksväg 26 tar av mot söder i kommunens nordöstra hörn och länsväg 184 mot norr. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen även av Västra stambanan varifrån Jönköpingsbanan ansluter mot sydöst i Falköping. Västra stambanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt regiontågen Västtågen som förutom vid Falköping även stannar vid Stenstorp och Floby. Västtågen trafikerar även Jönköpingsbanan.
Remove ads
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 32 768 invånare (30 juni 2025), vilket placerar den på 80:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Remove ads
Kultur
Sammanfatta
Perspektiv
Kulturarv
Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns tre dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland för att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.
Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.
Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.
Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.
Remove ads
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads