Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Inga Tidblad
svensk skådespelare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Inga Sofia Westergren, känd under flicknamnet Inga Tidblad, född 29 maj 1901 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 12 september 1975 i Bromma, Västerleds församling, Stockholm[1], var en svensk skådespelare.
Remove ads
Biografi
Sammanfatta
Perspektiv
Tidblad var dotter till ingenjören Otto Tidblad och Helga Krumlinde.[2] Hon genomgick 1919–1920 Dramatiska teaterns elevskola och engagerades efter en med hjälp av de Wahl-stipendiet företagen studieresa till Tyskland, Storbritannien och Frankrike vid Svenska Teatern.[3] Inga Tidblad hade då redan tidigare 1920 debuterat på Kungliga Dramatiska Teatern.[4] På Svenska teatern stannade hon till branden 1925, då teatern lades ned. Därefter övergick hon till Vasateatern, där hon var aktiv till 1926, och var därefter 1926–1931 anställd under Pauline Brunius på Oscarsteatern,[3] där hon var Gösta Ekmans viktigaste motspelerska, och från 1932 var hon en av de ledande skådespelarna vid Dramaten. Med sin charm och humor var hon en duktig lustspelsskådespelare, men hon hade dessutom en intensitet och känsla för psykologi.
Redan under studietiden på elevskolan uppmärksammades Tidblads skådespelarbegåvning. Då Olof Molander 1921 satte upp Shakespeares Stormen fick hon rollen som Ariel, och hyllades för sina insatser av både publik och kritik. På Svenska teatern fick hon till en början främst mindre roller, men 1925 fick hon rollen som Aude i Paul Raynals Graven under triumfbågen mot Gösta Ekman den äldre och Ivan Hedqvist, vilken kom att bli hennes stora genombrott.[3]
Hon spelade allt från Rosalinde i Som ni behagar till titelrollen i Fröken Julie. Till hennes stora framträdanden hör också modern i Lång dags färd mot natt (1956) och fru Alving i Gengångare (1969).
Även om Tidblad främst var teaterskådespelare medverkade hon i flera filmer. Till de mest kända hör Intermezzo (1936), Frånskild (1951) och Pistolen (1973).
När Riksteatern gav Jan de Hartogs Himmelssängen 1953 spelade hon mot sin make Håkan Westergren.[5]
1937 tilldelades hon Litteris et artibus,[3] 1944 var hon den första att ta emot Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"och 1956 delade hon O'Neill-stipendiet med Lars Hanson.
Tidblad var från 1924[6] gift med skådespelaren Ragnar Billberg (1899–1930), som dog 30 år gammal efter en filminspelning i Paris, och från 1931 med skådespelaren Håkan Westergren (1899–1981).[2][1] I första äktenskapet fick hon dottern Lena Billberg (1926–1997), senare gift med översten Sture Erlandsson som var marin- och flygattaché i Bonn.[1][7][8] I andra äktenskapet fick hon ytterligare två barn, skådespelarna Meg Westergren (född 1932) och Claes-Håkan Westergren (1935–2020).[2]
Makarna Westergren är begravda på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[9]
Remove ads
Filmografi (i urval)
- 1921 – En hjulsaga eller Kärlek och tombolaspel
- 1922 – Norrtullsligan
- 1923 – Andersson, Pettersson och Lundström
- 1923 – Mälarpirater
- 1924 – Grevarna på Svansta
- 1924 – Ödets man
- 1926 – Farbror Frans
- 1928 – Svarte Rudolf
- 1930 – För hennes skull
- 1931 – Generalen
- 1931 – Längtan till havet
- 1933 – Hälsingar
- 1934 – Sången om den eldröda blomman
- 1934 – Hon eller ingen
- 1936 – Intermezzo
- 1936 – Janssons frestelse
- 1940 – Pinocchio (Röst)[10]
- 1942 – Lågor i dunklet
- 1943 – Det brinner en eld
- 1944 – Den osynliga muren
- 1944 – Kungajakt
- 1945 – Skådetennis
- 1951 – Dårskapens hus
- 1951 – Frånskild
- 1953 – Kvinnohuset
- 1954 – Gabrielle
- 1955 – Enhörningen
- 1956 – Den dödes skugga
- 1961 – Pärlemor
- 1973 – Pistolen
- 1974 – Gangsterfilmen
Remove ads
Teater
Roller (ej komplett)
Remove ads
Radioteater
Roller
Bibliografi
Bildgalleri
Inga Tidblad i lustspelet Alarmklockan på Vasateatern 1925.
Inga Tidblad som Lisa i Lycko-Pers resa. (Scenen 1927).
.jpg)
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads