Karl Tiselius

Karl Edvard Tiselius, född 16 oktober 1875 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, död 21 april 1954 i Engelbrekts församling, Stockholm,^[5][6] var en svensk jurist och ämbetsman.

Karl Tiselius
Foto ur Porträttgalleri från Östergötland (1937).
Född	16 oktober 1875[1][2] Jakob och Johannes[3][1][2], Sverige
Död	21 april 1954[2] (78 år) Engelbrekts församling[2], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[4] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Jurist, ämbetsman, domare
Befattning
Justitieråd i Högsta domstolen (1923–1930) Landshövding i Östergötlands län (1930–1941)[3]
Maka	Ellen Tiselius (g. 1915–1954)
Föräldrar	Gustaf Tiselius[1]
Släktingar	Daniel Tiselius (syskon)
Redigera Wikidata

Ellen Tiselius, foto ur Porträttgalleri från Östergötland (1937).

Biografi

Tiselius avlade juris utriusque kandidatexamen vid Uppsala universitet 1899. Han blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1904, ordinarie fiskal där 1908, tillförordnad revisionssekreterare 1909, hovrättsråd i Svea hovrätt 1911, tillförordnad ledamot av Lagberedningen samma år, ordinarie 1913–1918, ordinarie revisionssekreterare 1916, statssekreterare i socialdepartementet 1920 och justitieråd 1923. Tiselius var landshövding i Östergötlands län och ordförande i länets hushållningssällskap mellan 1930 och 1941. Han invaldes i Lantbruksakademien 1937. Tiselius blev kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden 1920, kommendör av första klassen av samma orden 1925 och kommendör med stora korset 1933.

Familj

Tiselius var son till botanikern Gustaf Tiselius.^[7] Han var gift med Ellen Afzelius (1884–1970), som var dotter till Ivar Afzelius. Makarna Tiselius är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.