Markaryds kommun

Markaryds kommun är en kommun i Kronobergs län.

Markaryds kommun Kommun
Kommunhuset
Slogan	Här lever vi längst i Sverige![1]
Markaryds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Kronobergs län
Centralort	Markaryd
Inrättad	1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd	9 898 (2025-06-30)[3]
Areal	532,84 kvadratkilometer (2019-01-01)[4]
- därav land	517,09 kvadratkilometer[4]
- därav vatten	15,75 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet	19,14 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	56°28′00″N 13°36′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Växjö domkrets (2005-09-12–) Ljungby domsaga (–2005-09-12)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0654[5]
Anställda	1 175 (2019-11)[6]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0767[7]
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Markaryd, Traryd och Hinneryd, alla i Sunnerbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. År 1916 bildades Markaryds köping genom en utbrytning ur Markaryds landskommun.

Strömsnäsbruks municipalsamhälle inrättades 5 mars 1903 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades Traryds köping av Traryds och Hinneryds landskommuner medan Markaryds köping och Markaryds landskommun förblev opåverkade. 1960 införlivades dock Markaryds landskommun i Markaryds köping.

Markaryds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Markaryds och Traryds köpingar.^[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Ljungby domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Växjö domsaga.^[9]

Geografi

Markaryds kommun är belägen i sydvästra hörnet av Småland, på gränsen till Skåne och Halland.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Markaryds kommun

Kommunen utgör en del av det vidsträckta Sydsvenska höglandet och präglas av en flack urbergsslätt, huvudsakligen bestående av näringsfattig gnejsberggrund. Ett intrikat spricksystem genomsyrar landskapet, löpande både i nord-sydlig riktning, som exemplifieras av Hinnån, och i nordöst-sydvästlig riktning, som styr Lagans förlopp norröst om Markaryd.

Större delen av kommunen är täckt av mager, skogbeklädd morän med inslag av myrmark. Isälvsavlagringar återfinns vid Hinnån och Ramshult. I området kring Hannabadsjön framträder ett komplext system av rullstensåsar, tillsammans med ett äldre odlingslandskap som präglar omgivningarna.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Markaryds kommun	Hela riket
Bebyggelse (6,0 %)   Skog (78,9 %)   Öppen myrmark (5,8 %)   Jordbruksmark (4,1 %)   Övrig mark (5,2 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i^[12]

• Hinneryds församling
• Markaryds församling
• Traryds församling

Distrikt (socknar) inom Markaryds kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[13]:

• Hinneryd
• Markaryd
• Traryd

Tätorter

Det finns tre tätorter i kommunen.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Markaryd	4 664
2	Strömsnäsbruk	2 246
3	Traryd	655

Centralorten är i fet stil.
Befolkningsstatistik är från SCB 2015 års tätortsräkning.

Styre och politik

Styre

I Markaryd styr en höger-mittenkoalition bestående av Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna, i majoritet.

År	Partier
1991-1994	C	M	KD	FP
1994-1998	S	MP	V
1998-2002	S	V	MP
2002-2006	KD	M	C	FP
2006-2010	KD	M	C	FP
2010-2014	KD	M	C
2014-2018	KD	C	M
2018-2022	KD	M	C
2022-	KD	M	C

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[14]
Ordförande	KD	Ingegerd Lenander
Förste vice ordförande	S	Ingrid Sundman
Andre vice ordförande	M	Carin Gunnarsson

Mandatfördelning 1970–2022

Största parti i kommunfullmäktige var från 1970 till och med 2002 Socialdemokraterna, och från och med 2006 Kristdemokraterna.

Det största borgerliga partiet var till och med valet 1994 Centerpartiet, men från och med valet 1998 har Kristdemokraterna blivit större. Vänsterpartiet åkte ut ur kommunfullmäktige 2006.

Folkpartiet var tredje största parti i kommunfullmäktige 1970 men har minskat sen dess till ett av de minsta. 2010 åkte partiet ut ur fullmäktige och ställde inte upp i valet 2014. Markaryds kommun var den kommun som hade högst röstandel på Kristdemokraterna i hela landet vid valen 2006, 2010, 2014 och 2018.^[15][16] Jämförelsevis var Kristdemokraterna det minsta partiet i kommunfullmäktige 1970 och 1973.

Valår	V	S	MP	ALT	SD	NYD	FRP	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	3	20						13	6	2	5	3 20 13 6 2 5	49	88,0	43
1973	3	20						16	3	2	5	3 20 16 3 2 5	49	91,4	47
1976	2	21						15	4	2	5	2 21 15 4 2 5	49	91,2	39 10
1979	2	21						14	4	2	6	2 21 14 4 2 6	49	88,6	37 12
1982	2	22	1					12	2	2	8	2 22 12 2 2 8	49	89,5	36 13
1985	2	21	2					10	4	2	8	2 21 2 10 4 2 8	49	86,3	39 10
1988	2	21	3					10	3	3	7	2 21 3 10 3 3 7	49	82,3	34 15
1991	1	13	1			2	1	9	2	4	6	13 2 9 2 4 6	39	82,4	32 7
1994	1	16	2	3			2	7	1	2	5	16 2 3 2 7 2 5	39	83,4	26 13
1998	2	14	1	4			1	5	1	6	5	2 14 4 5 6 5	39	76,99	25 14
2002	1	17						5	1	10	5	17 5 10 5	39	74,94	23 16
2006		13	1		1			3	1	17	3	13 3 17 3	39	75,73	22 17
2010		11	1		2			2		16	3	11 2 2 16 3	35	78,06	19 16
2014		10	1		4			2		16	2	10 4 2 16 2	35	79,19	21 14
2018		9			7			2		15	2	9 7 2 15 2	35	80,22	21 14
2022	1	9			7			2		13	3	9 7 2 13 3	35	75,95	17 18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026[17]
Ordförande	KD	Bengt Germundsson
Förste vice ordförande	M	Anders Svegard
Andre vice ordförande	S	Joakim Pohlman

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsen ordförande är även kommunalråd.

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Tage Svensson	1992	1994	Centerpartiet
	Christer Blomquist	1995	1998	Socialdemokraterna
	Joakim Pohlman	1999	2002	Socialdemokraterna
	Bengt Germundsson	2003		Kristdemokraterna

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Arbete- och välfärdsnämnden[18]	KD	Jane Holmström Björkman	S	Joakim Reimerstam
Utbildnings- och kulturnämnden[19]	KD	Maria Svensson-Lundin	S	Robin Hansen
Miljö- och byggnadsnämnden[20]	KD	Svend Erik Dahlström	S	Ros-Marie Jönsson Neckö
Valnämnden[21]	S	Andreas Eliasson	Op.	Maria Wombell

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Industrin är den främsta näringsgrenen i kommunen, där majoriteten av företagen är småföretag med färre än tio anställda. Bland de större företagen finns Nibe Industrier, som tillverkar elpannor och värmepumpar, samt Konecranes Lifttrucks AB, som producerar lyftutrustning. Dessa företag är belägna i centralorten.^[22] Andra kända företag i Markaryds kommun är till exempel: Markaryds Metallarmatur AB, Helmark Carosseri AB, Nordic Truckcenter AB och Ekamant AB.

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av Europaväg 4, riksväg 15 samt av länsvägarna 117 och 120.^[10]

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 898 invånare (30 juni 2025), vilket placerar den på 216:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Markaryds kommun 1970–2020[23]
År			Folkmängd
1970			11 795
1975			11 918
1980			11 798
1985			11 265
1990			11 093
1995			10 609
2000			9 798
2005			9 571
2010			9 619
2015			9 779
2020			10 373

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en dansande blå trana med röd hjässa och däröver en blå ginstam belagd med två posthorn av guld.

De båda köpingar som 1971 förenades i Markaryds kommun hade varsitt vapen. I stället för att (vilket var vanligt) överta den namngivande enhetens så skapade man ett nytt. Tranan kommer från Tra(ne)ryds talande vapen och posthornen från Markaryd. På orten fanns tidigt en viktig poststation.

• 
  Traryds köping
  (1963–70)
• 
  Markaryds köping
  (1948–70)

Se även

• Naturreservat i Markaryds kommun
• Lista över fornlämningar i Markaryds kommun
• Personer med anknytning till Markaryds kommun