Villmanstrand

Uppslagsordet ”Lappeenranta” leder hit. För asteroiden, se 1504 Lappeenranta.

Villmanstrand (äldre svenskt namn: Lappstrand, finska: Lappeenranta) är en stad (kommun) och residensstad i landskapet Södra Karelen i Finland. Folkmängden i Villmanstrands stad uppgår till cirka &&&&&&&&&&072634.&&&&&072 634 invånare och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&01723.5500001 723,55 km². Folkmängden i centralorten Villmanstrands centraltätort uppgick den 31 december 2014 till 55 428 invånare^[8] och den ligger vid Saimens södra strand. Hela staden gränsar till följande sex kommuner: Imatra, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Ruokolax och Taipalsaari. I öster gränsar staden till Ryssland.

Villmanstrand
Lappeenranta (finska)
Kommun
Villmanstrands stads vapen
Land	Finland
Landskap	Södra Karelen
Ekonomisk region	Villmanstrand
Admin. centrum	Villmanstrands centraltätort
Area	1 723,55 km² (2016-01-01)[1]
- land	1 433,44 km²
- vatten	290,11 km²
Folkmängd	72 634 (2021-12-31)[2]
- män	36 154 (2020-12-31)[2]
- kvinnor	36 508 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet	50,67 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir.	Tuomo Sallinen
- Kommunfullm. ordf.	Heikki Järvenpää (Saml) (2013- 2016)
- Kommunstyr. ordf.	Risto Kakkola (2013- 2016)
Kommunkod	405
Geonames	648901
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga:	94,7 % 0,2 % 5,1 % [3]
Administrativa data
- Landskapsförb.	Södra Karelens förbund
- Regioncentrum	Villmanstrand-Imatraregionens RCP-område[4]
- Skattebyrå	Sydöstra Finlands Skattebyrå, Villmanstrands kontor[5].
- Välfärdsområde	Södra Karelen
- Nödcentral	Kuopio nödcentral[6]
- Räddningsverk	Räddningsverket i Södra Karelen[7].
- EU-målområde	2
Läge	61°03′30″N 28°11′10″Ö
Villmanstrands stads läge Villmanstrands stads läge
Webbplats: www.lappeenranta.fi

Villmanstrands stad ingår i Villmanstrands ekonomiska region.

Villmanstrands språkliga status är enspråkigt finsk.

Historia

Orten grundades officiellt 1649 av Per Brahe den yngre, under drottning Kristinas regering. Redan år 1547 omtalas platsen såsom en fri marknadsplats, och den hade stadsprivilegier under Per Brahes tid, men förlorade dem redan år 1683, då staden förklarades för en marknadsplats under Viborg. Därefter har staden haft en brokig historia, där den har legat vid gränsen mellan väst och öst. Det dröjde till 1721 innan Villmanstrand uppgraderades till stad igen, den här gången som en fästningsstad. Sverige började uppföra fästningen 1721, men på grund av ekonomiskt trångmål fortskred byggandet till en början långsamt. Först i slutet av 1730-talet tog byggandet ordentlig fart. Efter hattarnas krig mot Ryssland 1741—1743 avträddes staden till Ryssland. Staden återförenades med Finland (Storfurstendömet Finland) 1811, två år efter Finska krigets slut 1809.^[9] Under andra världskriget utsattes staden för förödande bombardemang. Efter järnridåns fall 1989 blomstrade näringslivet i staden tack vare gränshandeln.^{[källa behövs]} Varje år åker numera ett stort antal ryssar till Villmanstrand och handlar.^{[källa behövs]}

Administrativ historik

1 januari 1989 inkorporerades Nuijamaa kommun.^[10]

Geografi

Stadsdelar

Villmanstrands stad består av sammanlagt 62 stadsdelar. Dessa stadsdelar delas, i sin tur, geografiskt in i åtta områden, Eteläinen alue, Joutsenon alue, Keskustan alue, Lauritsalan alue, Läntinen alue, Nuijamaa, Pohjoinen alue och Ylämaa^[11].

Tätorter

Ett axplock tätorter som fanns i Villmanstrands stad vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014:^[12]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Villmanstrands centraltätort	55 428
2	Joutseno kyrkoby	7 023
3	Ylämaa kyrkoby	436
4	Nuijamaa	240

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Mandatfördelning i Villmanstrands stad, valen 1976–2021

Valår	VF	SDP	GRÖN	ÖVR	FPP	SAF	C	LFP	KD	SAML	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1976	6	18				1	7	6	3	10	6 18 7 6 3 10	51	76,9
1980	4	21				1	6	4	3	12	4 21 6 4 3 12	51	76,7
1984	3	20	2			1	9		3	13	3 20 9 3 13	51	72,4
1988	2	20	2				10	1	3	13	20 10 3 13	51	68,5
1992	2	20	3		1		9	2	3	11	20 3 9 3 11	51	68,6
1996	1	18	2	5			10		2	13	18 5 10 13	51	56,6
2000	1	17	1	9			11		3	9	17 9 11 3 9	51	52,0
2004	1	18	2	7			10		2	11	18 7 10 11	51	55,1	36 15
2008	1	20	4	7		2	16		5	16	20 4 7 16 5 16	71	57,5	44 27
2012		14	3	5		9	12		3	13	14 3 5 9 12 3 13	59	54,3	42 17
2017		13	6	3		6	11		2	10	13 6 3 6 11 10	51	54,4	32 19
2021	1	12	5			9	9		2	13	12 5 9 9 13	51	49,4	31 20
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Staden har åtta vänorter:^[13]

• Örebro, Sverige
• Drammen, Norge
• Kolding, Danmark
• Stykkishólmur, Island
• Szombathely, Ungern
• Schwäbisch Hall, Tyskland
• Rakvere, Estland
• Tjernihiv, Ukraina

Ekonomi och infrastruktur

Utbildning

I Villmanstrands stad verkar tjugofem finskspråkiga grundskolor, varav tjugo är skolor med lägre årskurser, två skolor med högre årskurser och tre enhetliga grundskolor med årskurserna 1 – 9. Utöver dessa skolor finns här bland annat tre finskspråkiga gymnasier, ett vuxengymnasium, en yrkeshögskola: Saimaan ammattikorkeakoulu och ett finskspråkigt universitet: Villmanstrands tekniska universitet.^[14]

Kommunikationer

Från Villmanstrand utgår Saima kanal mot Östersjön och Viborg. Under sommarsäsongen bedriver ett rederi reguljär kryssningstrafik mellan Villmanstrand och Viborg. Fyra rederier bedriver under sommarsäsongen båtkryssningar på insjön Saimen. Riksvägarna 13 och 6 löper genom Villmanstrand. Staden har järnvägsförbindelse med Helsingfors och med Sankt Petersburg i Ryssland.

Förutom väg- och järnvägsförbindelser finns här även en internationell flygplats där det i dagsläget (2013) går direktflyg till fem utländska städer: Riga, Bryssel, Düsseldorf, Milano och Köpenhamn. Inrikes har Villmanstrand daglig flygförbindelse till Helsingfors.^[15]

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Villmanstrands stad 1975–2020[16]
År			Folkmängd
1975			68 397
1980			68 814
1985			69 112
1990			68 662
1995			69 850
2000			70 587
2005			71 435
2010			71 982
2015			72 875
2020			72 662
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Kultur

Tidningar

I staden utges två finskspråkiga lokaltidningar: Etelä-Saimaa och gratistidningen Lappeenrannan Uutiset.

Sevärdheter

• Stadsdelen Linnoitus (Fästningen). Inom stadsdelen återfinns stadens museer, gränder, gallerier och Finlands äldsta ortodoxa kyrka. Sevärd inom stadsdelen är även en av stadens två hamnar.
• Salpalinjen. En av Finlands fortifikationslinjer från andra världskriget.^[17]
• Villmanstrands rådhus från 1828–1829 är ett av Finlands äldsta rådhus i trä.

Stadsvapen

Stadsvapnet föreställer en vild skogsman, därav också namnet.

Idrott

Finland utklassade Norge med 12-1 i grundserien när världsmästerskapet i bandy för damer 2004 hölls i Villmanstrand.

I Villmanstrand finns ett antal framstående idrottsföreningar.^[18] Här är ett axplock av dem:

• SaiPa, som är en ishockeyklubb. Laget spelar sedan länge i Finlands högsta division i ishockey för herrar.
• Lappeenrannan NMKY, som är en basketbollklubb. Laget spelar i Finlands högsta division i basket för herrar.
• Cats, som är en basketbollklubb. Laget spelar i Finlands högsta division i basket för damer.
• Veiterä, som är en bandyklubb. Laget spelar sedan länge i Finlands högsta division i bandy för herrar och har blivit finska mästare ett flertal gånger.

Staden har stått värd för världsmästerskapet i bandy för damer 2004 och 2014 samt för världsmästerskapet i bandy för flicklag (F17) 2009. I staden spelades också enstaka matcher i världsmästerskapet i bandy för herrar 1967 och 1975.

Se även

• Slaget vid Villmanstrand