frid

Svenska

Substantiv

Böjningar av frid	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	frid	friden
Genitiv	frids	fridens

frid

1. lugn och harmonisk sinnesstämning; ostördhet

   Synonymer: ro

   Etymologi: Av fornsvenska friþer, en växelform av fred.^[1]

   Jämför: fred

   Fraser: frid och ro, guds frid, offentlig frid, vila i frid

   Sammansättningar: blotfrid, fridlysa, fridsam, griftefrid, hemfrid, julfrid, kvinnofrid, sinnesfrid, tingsfrid, ölfrid

   Se även tesaurus: Frid, Vila, Ljudlöshet, Orörlighet

Översättningar

lugn och harmonisk sinnesstämning

• engelska: peace ^(en)
• estniska: rahu ^(et)
• finska: rauha ^(fi)
• italienska: pace ^(it) f, quiete ^(it) f
• portugisiska: paz ^(pt) f
• spanska: paz ^(es) f
• tyska: Ruhe ^(de), Frieden ^(de)