Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

hamn

Från Wiktionary, den fria ordboken

Remove ads

språk: svenska, ordklass: substantiv, problem: mytologi: "ikläda sig djurhamn"

Wikipedia har en artikel om:
Hamn (sjöfart)
Wikipedia har en artikel om:
Hamn (mytologi)
Se även: Hamnskiftare

Svenska

Substantiv

Mer information Böjningar av, Singular ...

hamn

  1. (sjöfart) plats där båtar eller fartyg kan lägga till och lastas eller lossas
    Etymologi: Tidig nysvenska haf(f)n, pl. haf(f)ner, haffpner, senare ham(b)n, pl. hambner och hambnar, av fornsvenska hamn, hampn, av fornnordiska hǫfn; jämför danska havn, isländska höfn, färöiska havn, høvn.
    Sammansättningar: djuphamn, frihamn, gästhamn, hamnavgift, hamnstad, hamnvärd, småbåtshamn
    Fraser: gå i hamn
    Se även tesaurus: Skyddsmedel, Innanhav, Orörlighet, Tillhåll, Plats
  2. (mytologi, folktro) gestalt, skapnad, skepnad av något som en hamnskiftare förvandlats till med vissa eller alla attribut tillhörande dito; yttre skal eller hölje som något framställs i
    Användning: Främst om de magiska skepnader som en hamnskiftare ikläder sig, exempelvis djurhamn. Finns i nordisk mytologi, senare folktro och i allmogekulturen fram tills modern tid.
    Sammansättningar: björnhamn, djurhamn, falkhamn, fågelhamn, hamnskiftare, hamnskifte, människohamn, oxhamn, svanhamn, trollhamn, ulvhamn, varghamn
    Etymologi: Av fornsvenska hamber, hampn "dräkt, utseende, skepnad", av fornnordiska hamʀ.
    Fraser: byta hamn
    Se även tesaurus: Troll, Företeelse
  3. baksidan av låret, knävecket
    1862: Berättelser ur svenska historien. 6: Gustaf Adolf, Anders Fryxell:
    Han följde sändebuden i hamn och häl, och stod, långt innan borgrarna väntat, med hela sin krigshär framför staden.

Översättningar

Remove ads

Bokmål

Substantiv

hamn f eller m

  1. variant av havn; hamn

Nynorska

Substantiv

hamn f

  1. hamn

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads