mark

Se även märk och Mark.

Svenska

Substantiv

Böjningar av mark 1-2.	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mark	marken	marker	markerna
Genitiv	marks	markens	markers	markernas

mark

1. det som man går på utomhus; jordyta

   Jag tappade min plånbok på marken.

   Löven dalade sakta till den släta marken.

   kuperad mark

   Jag ska gräva en grop i marken.

2. landområde (i naturtillstånd) (ofta med avseende på naturförhållanden) (även bildligt)

   Det har .. gällt att bearbeta opinionen bland personalen, och den är hårdbruten mark. WÄGNER Norrt. 96 (1908).

   skog och mark

   skogig mark

3. mark (ovan) betraktat som någons egendom

   Området mellan vägen och ån är min mark.

   Det är förbjudet att på stadens vida marker ...

4. (ålderdomligt) tecken, märke, bevis
5. (kortspel) tecken om vilken färg man är stark eller svag i
6. (måttenheter) viktenhet (för mynt och handel)
7. (valutor) benämning på den tidigare valutan i olika utländer (bl.a. i Finland och Tyskland innan de bytte till euro) och förr även i Sverige

   Jag växlar in alla mina mark.

8. märken som representerar vinst och förlust; spelmark

   Jag blev av med alla mina marker, och således alla mina satsade pengar.

Etymologi: Av fornsvenska mark. Jämför fornvästnordiska mǫrk. Av urgermanska *markō, av urindoeuropeiska *marǵ- (“kant, gräns”). Rotbesläktat med latinets margo (“gräns, kant”), forniriska mruig, bruig (“gräns, gränsland”).

Synonymer: jord, ägor

Hyponymer: allmänningsmark, backmark, barmark, barmark, betesmark, betmark, bymark, bärmark, eremark, fastmark, finnmark, fjällmark, fäladsmark, fämark, fårmark, gatumark, grusmark, gräsmark, hagmark, hedmark, hemmansmark, häradsmark, ismark, jaktmark, kalmark, kulturmark, lappmark, ljungmark, momark, moränmark, mossmark, myrmark, odlingsmark, rismark, sankmark, skogsmark, slåttermark, stadsmark, stäppmark, sumpmark, svedjemark, tomtmark, torvmark, träskmark, utmark, vildmark, älgmark, åkermark, ödemark, överloppsmark

Sammansättningar: markanalys, markartilleri, markbereda, markbiologi, markblotta, markboll, markbrand, markbyggare, markflora, markfuktighet, markfynd, markfågel, markförbättring, markförsämring, markförsök, markgrav, markhyra, markjord, markkrypare, markköpare, marklag, markledes, marklinje, markluft, marklära, marklöpare, markområde, markpersonal, markreaktion, markrullare, markruta, markränta, markråtta, marksida, markskada, markskikt, markskott, markskydd, markskäl, markslag, markspaning, markstrid, markstudium, markstyrka, marktemperatur, marktorn, marktrupp, marktrång, marktäcke, markupplåtelse, markvatten, markvegetation, markvid, markvinning, markvittring, markväg, markvärde, markvärme, markvätska, markväxt, markvård, markyta, markägare

Fraser: i skog och mark, kasta till marken, minerad mark, slå till marken

Se även: ägovidd

Översättningar

man går på

• engelska: ground ^(en)
• japanska: 地面 ^(ja)
• katalanska: sòl ^(ca)
• spanska: suelo ^(es)
• turkiska: yer ^(tr), zemin ^(tr)
• tyska: Boden ^(de) m, Erde ^(de) f

geografiskt område

• engelska: land ^(en)
• katalanska: territori ^(ca)
• spanska: territorio ^(es)
• turkiska: arazi ^(tr), arsa ^(tr)
• tyska: Land ^(de) n, Grundstück ^(de) n

valuta

• engelska: mark ^(en)
• finska: markka ^(fi)
• franska: mark ^(fr)
• lettiska: marka, mārka
• turkiska: mark ^(tr)
• tyska: Mark ^(de) f

Bokmål

Substantiv

Böjningar av mark 1	Singular		Plural
maskulinum & femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mark	marka, marken	marker	markene
Genitiv	marks	markas, markens	markers	markenes

Böjningar av mark 2	Singular		Plural
maskulinum & femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mark	marka, marken	merker	merkene
Genitiv	marks	markas, markens	merkers	merkenes

Böjningar av mark 3	Singular		Plural
maskulinum & femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mark	marka, marken	mark	markene
Genitiv	marks	markas, markens	marks	markenes

Böjningar av mark 4	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mark	marken	marker	markene
Genitiv	marks	markens	markers	markenes

mark mf [1–3], m [4]

1. mark, land, backe, område
2. (måttenheter) mark (viktenhet)
3. (valutor) mark (mynt)
4. (djur) mask

   Denne utdødde marken var dekket med plater og forskere ble nysgjerrige på hvordan den beveget seg.

   Den här utdöda masken var täckt med plattor och forskarna blev nyfikna på hur den rörde sig.

   Varianter: makk

   Sammansättningar: meitemark

Engelska

Substantiv

Böjningar av mark	Singular	Plural
Nominativ	mark	marks
Genitiv	mark's	marks'

mark

1. märke
2. fläck
3. (valutor) mark, tidigare valutor i Tyskland och Finland
4. (ålderdomligt) mindre stycke land, mark eller rike

   1954: Sagan om de två tornen, J.R.R. Tolkien:

   There dwells Théoden son of Thengel, King of the Mark of Rohan.

5. plats

   On your mark! Get set! Go!

   Klara, färdiga, gå!

Verb

Böjningar av mark	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	mark	marks	mark
Preteritum	◀	marked	▶
Perfektparticip	◀	marked	▶
Presensparticip	◀	marking, vard. markin'	▶

mark

1. markera

   I will mark this spot.

2. märka, sätta märke på
3. bedöma, rätta (skolarbeten, prov), betygsätta

Isländska

Substantiv

mark

1. (sport) mål