utvikning

Svenska

Substantiv

Böjningar av utvikning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	utvikning	utvikningen	utvikningar	utvikningarna
Genitiv	utviknings	utvikningens	utvikningars	utvikningarnas

utvikning

1. det att vika ut från vikt (eller rakt) läge

   1939: "Handbok for huggare" (Föreningen Skogsarbeten, 2:a uppl.):

   Genom skränkningen d. v. s. utvikning av sågtänderna bestämmes sågspårets bredd.

   2013: "Hur man gör en väggbonad med rester" (Hura, Design & Inredning):

   Använd vitt lim för att hålla remsorna från utvikning, och när limmet har torkat, bevara de skarpa kanter genom att stryka kanterna på plats.

2. (bildligt) händelse att en person viker ut sig, d.v.s. att personen låter sig t.ex. fotograferas avklädd (i erotiskt syfte)

   2007 (18 mars): Idol-Samantha viker ut sig (Expressen), Maria Broman:

   Men nu tycker hon själv att hon har fått sin revansch efter utvikningen i Slitz.

   Sammansättningar: utvikningsbild, utvikningsbrud, utvikningsflicka

3. (tillfällig) avvikelse från (huvud)ämnet/temat

   Efter en utvikning om bäverns val av trädslag återkom hon till kvällens huvudämne.

   Synonymer: exkurs

Besläktade ord: vika ut

Se även tesaurus: Föränderlighet, Avbrott

Översättningar

det att vika ut från vikt (eller rakt) läge

• polska: odchylenie ^(pl) n, odgięcie n, rozłożenie ^(pl) n
• tyska: Auseinanderfalten n

händelse att en person viker ut sig

• polska: obnażenie się n, roznegliżowanie się
• tyska: Abschweifung ^(de) f

se exkurs