Europeiska enhetsakten
fördrag inom Europeiska unionen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Europeiska enhetsakten, eller enbart enhetsakten, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 17 februari 1986 i Luxemburg och den 28 februari 1986 i Haag, Nederländerna. Det trädde i kraft den 1 juli 1987 efter att ha ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.
Europeiska unionens fördrag | |
Europeiska enhetsakten | |
Europeiska enhetsakten | |
Ändrat fördrag | |
Undertecknat | 1986-02-17, 1986-02-28 |
Ikraftträdande | 1987-07-01 |
Celexnummer | 11986U |
Offentliggjort i | EGT L 169, 29.6.1987 |
Rättslig form | Ändringsfördrag |
Rättsligt bindande | Ja |
Direkt tillämpligt | Ja, under vissa omständigheter |
Tillämpas av | Europeiska unionen |
Utfärdat av | Europeiska gemenskapernas medlemsstater |
Undertecknat i | Luxemburg, Luxemburg |
Depositarie | Italiens regering |
Enhetsakten lade grunden för förverkligandet av den inre marknaden och fastställde att ”ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs” skulle upprättas senast den 1 januari 1993. För att kunna nå detta mål effektiviserade enhetsakten beslutsfattandet inom Europeiska gemenskaperna genom att ersätta kravet om enhällighet med kvalificerad majoritet vid lagstiftning på flera områden, däribland nödvändig harmoniseringslagstiftning för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Samtidigt stärktes Europaparlamentets inflytande genom införandet av samtyckesförfarandet och samarbetsförfarandet i vissa beslutsprocesser. Fördraget utökade vidare gemenskapernas befogenheter på det socialpolitiska området och införde helt nya befogenhetsområden gällande ekonomisk och social sammanhållning, miljö samt forskning och teknisk utveckling. Grunden lades även för en ekonomisk och monetär union. En bestämmelse infördes, för första gången, om Europeiska rådets sammansättning. Därutöver innehöll enhetsakten bestämmelser om det europeiska politiska samarbetet, ett utrikespolitiskt samarbete som senare blev den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken genom Maastrichtfördraget.
För att träda i kraft var fördraget tvunget att ratificeras av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. I Danmark avslogs dock fördraget av folketinget redan innan det hade undertecknats. Därför utlyste den danska regeringen, som förespråkade ett godkännande av fördraget, en folkomröstning, som resulterade i ett ja till fördraget. Först därefter undertecknade Danmark, Grekland och Italien fördraget. Förutom Danmark höll även Irland en folkomröstning under ratificeringsprocessen.
Genom Maastrichtfördraget upphävdes och ersattes de delar av enhetsakten som rörde Europeiska rådet och det europeiska politiska samarbetet av fördraget om Europeiska unionen.