Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Storfors kommun
kommun i Värmlands län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Storfors kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland. Centralorten och kommunens största tätort är Storfors. Vid gränsen till Karlskoga kommun ligger tätorten Kyrksten. I kommunens västra delar finns småorten Lundsberg, där internatskolan Lundsbergs skola är belägen.
Remove ads
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bjurtjärn, Lungsund och en del av Kroppa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Storfors köping bildades 1950 genom en utbrytning ur Kroppa landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades Ullvätterns landskommun av Bjurtjärns och Lungsunds landskommuner.
1967 införlivades Ullvätterns landskommun i Storfors köping. Storfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Storfors köping.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[7]
Remove ads
Geografi
Sammanfatta
Perspektiv
Kommunen gränsar i söder till Kristinehamns kommun och Degerfors kommun (Örebro län/Värmland/Närke), i norr till Filipstads kommun, i väster till Karlstads kommun, i öster till Karlskoga kommun (Örebro län/Värmland) och i östnordöst till Hällefors kommun (Örebro län/Västmanland).
Topografi och hydrografi
I kommunen utgörs berggrunden främst av granit, vilket formar en relativt plan yta genombruten av huvudsakligen nord-sydliga sprickdalar. Ett antal betydande sjöar inom Letälvens vattensystem, såsom Ullvettern, Öjevettern, Stor-Lungen och Alkvettern, är samlade längs ett milsbrett dalstråk i nord-sydlig riktning.
Kring dessa sjöar finns uppodlade jordar, och det odlade landskapet kantas av dungar av lövskog och ängsmarker. Skogsområden bestående av tallskog och blåbärsgranskog sträcker sig väster och öster om dalstråket, där berggrunden till största delen är täckt av näringsfattig morän.[8]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Storfors församling.

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt[9]:Bjurtjärn, Lungsund och Storfors.
Tätorter
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Storfors kommun.
Centralorten är i fet stil.
Remove ads
Styre och politik
Sammanfatta
Perspektiv
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som samlade 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. I valet 2014 rönte Sverigedemokraterna stor framgång lokalt. Även om Socialdemokraterna valde att bilda styre med Vänsterpartiet så samlade sig alla partier i kommunfullmäktige och konstaterade att man kunde samarbete med varandra om det innebar att Sverigedemokraterna inte fick inflytande över politiken.[10] Efter valet 2018 behöll Socialdemokraterna och Vänsterpartiet den majoriteten.[11]
I oktober 2022 meddelades maktskifte där Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna gick samman i ett borgerligt styre. Två månader senare valde dock Centerpartiet att kliva av samarbetet,[12] innan styret hann tillträda[13] och ingick i valsamverkan med S och V.[13] Strax innan poster i nämnderna skulle fördelas i december 2022 kom dock ett nytt besked; även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna klev av samarbetet. Det hela kom att kallas "Storforssoppan i sandlådan".[14] Resultatet blev att Socialdemokraterna tilldelades posten som kommunstyrelsens ordförande[15] och ett majoritetsstyre mellan S, C och V tillträde.[13]
Kommunfullmäktige
Presidium
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Storfors kommun utgörs av nio ordinarie ledamöter.[17] Under kommunstyrelsen finns två utskott; arbetsutskottet och individutskottet.[18]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Stellan Lindskoog, Socialdemokraterna, 1986–1997[19][20]
- Dorothéa Sohlberg, Socialdemokraterna, 1998–1 februari 2010[21][22]
- Hans Jildesten, Socialdemokraterna, 1 februari 2010–31 december 2022[23]
- Eva-Lotta Härdig Eriksson, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–[24]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Regionen och kommunerna i Värmland har samarbetat genom Hjälpmedelsnämnden i Värmland sedan 2004. Sedan 2010 ingår kommunerna i Värmland i en gemensam drifts- och servicenämnd inom Karlstads kommuns organisation. Syftet med nämnden är att förbättra samordningen inom länet. Sedan den 1 januari 2011 har Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors kommuner en gemensam överförmyndarnämnd, kallad Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Den 1 september 2012 bildades även en gemensam administrativ nämnd för Filipstad, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. Nämnden, som är placerad i Kristinehamn, ansvarar för löneadministration.[25] Detta innebär att sedan 1 mars 2020 finns en nämnd i kommunen som drivs i egen regi (förutom kommunstyrelsen) nämligen valnämnden samt fem nämnder som är gemensamma med andra kommuner.[18]
Vänorter

Remove ads
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Fram till början av 1980-talet dominerades Storfors näringsliv av centralortens järnbruk. När bruket lades ned, övertogs rörproduktionen av flera fristående företag som idag utgör kärnan i kommunens näringsliv. Ett exempel är Structo Hydraulics AB, baserat i centralorten.[8]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportleder. Järnvägen Kristinehamn-Daglösen är en av dessa. Dessutom löper riksväg 64 genom kommunen. Utöver detta går även länsväg 237 genom kommunen.[8]
Remove ads
Befolkning
Sammanfatta
Perspektiv
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 3 778 invånare (30 juni 2025), vilket placerar den på 281:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
År 2023 utgjorde finländare 4,2 % av den utlandsfödda befolkningen, följt av tyskar 0,9 %, norrmän 0,8 %, och polacker lika mycket.
Remove ads
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld två röda tänger för lancashiresmide, den högra störtad, överlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skuror spetsrutad bjälke.
Motivet i sköldens mitt, den så kallade spetsrutade bjälken, kommer från släkten Linroths vapen. Detta då släkten hade stor betydelse för bruksverksamheten, på vilken även tängerna anspelar. Vapnet komponerades av Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Storfors köping 1949. Det registrerades för Storfors kommun i PRV 1974. Även Ullvätterns landskommun hade ett vapen, från 1955, vars giltighet upphörde vid sammanläggningen 1967.
- Storfors köping
(1949–1967) - Ullvätterns landskommun
(1955–1967)
Remove ads
Se även
- Färnebo härad, Kroppa och Lungsunds häradstillhörighet.
- Karlskoga bergslag, Bjurtjärns socken häradstillhörighet.
- Naturreservat i Storfors kommun
- Lista över fornlämningar i Storfors kommun
- Personer med anknytning till Storfors kommun
Källor
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads