Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
1907
år Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
1907 (MCMVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Remove ads
Händelser
Januari
- 3 januari – Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
- 6 januari – Världens första montessoriskola öppnas då Maria Montessori startar utbildning för sämre bemedlade barn i Italien.
- 14 januari – 1 400 döda vid jordbävning i Kingston [1].
- 15 januari – Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
- 24 januari – General Baden-Powell startar pojkscouterna.
- 25 januari – Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt [2].
- 26 januari – Allmän rösträtt för män införs i Österrike-Ungern [3].
Mars
- 1 mars – 48 000 personer i Posen demonstrerar mot preussiska regeringes beslut att förbjuda polska i skolan.[2]
- 6 mars – Kvinnoorganisationen Liga ravnopravija zjensjtjin bildas i Ryssland.
- 7 mars – St. John's College byter namn till Fordham University.
- 11 mars
- Bulgariens premiärminister Dimitar Petkov mördas av en anarkist.[4]
- Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av ingenjören och uppfinnaren Sven Wingquist,[5] som själv uppfunnit det självreglerade kullagret[6] samma år[7]. Den har från början 15 anställda.[2]
- 15 mars – Finland går till lantdagsval, först ut i Europa har finländska kvinnor fått Kvinnlig rösträtt samt blivit valbara till parlamentet, och i lantdagen tar en handfull damer plats.[5]
- 17 mars – Det första svenska mästerskapet i bandy spelas, IFK Uppsala slår IFK Gefle med 4-1 i finalen i Boulognerskogen i Gävle.[8]
- 18 mars – Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare, Axel Fors och Johan Alfred Friberg, skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5 000 SEK, men kan gripas en månad senare.[9]
- 18 mars–8 juni – USA skickar soldater till Honduras och Nicaragua, vilka ligger i ligger i krig med varandra, för att skydda USA:s intressen. Trujillo, La Ceiba, Puerto Cortez, San Pedro, Laguna och Choloma.[10]
- 21 mars – På grund av invasionsrisk säger brittiska regeringen nej till tunnel under Engelska kanalen.[2]
- 22 mars – Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
April
- April – I Paris ställer spanske konstnären Pablo Picasso ut första kubistiska målningen, "Flickorna från Avignon" [5].
- 20 april – De första svenska majblommorna börjar säljas [11].
Maj
- 2 maj – Svenska staten blir delägare i malmfälten [11], när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
- 10 maj – Ett 30-tal arbetare vid Sandö sågverk i Ådalen stormar en förläggning för strejkbrytare, men ingen skadas. Tre arbetare pekas ut och döms till åtta års straffarbete för Sandökravallerna [5]. En dryg månad senare erkänner företaget arbetarnas föreningsrätt [6].
- 11 maj – Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av Sveriges riksdag.
- 14 maj – Näsmeteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
- 14 maj – Sveriges riksdag antar ett första beslut om grundlagsändring som skall ge alla män över 24 rösträtt till andra kammaren, och samtidigt beslutas om 40-gradig inkomstskala vid kommunalval (samt indirekt vid förstakammarval) så att ingen väljare kan få mer än 40 röster.[5]. Valsystemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan [11]. Man måste dock ha betalat sina skatter [6].
- 25 maj – Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan [11].
- 27 maj – I Isle of Man anordnas första Tourist Trophy-motorcykeltävlingen [5].
Juni
- 1 juni – Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.[12]
- 6 juni – Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
- 14 juni – En ny svensk arrendelag införs.[13]
- 8 juni – Nordiska museets nya byggnad på Djurgården i Stockholm invigs [5].
- 15 juni – Andra fredskonferensen i Haag [3].
- 4 juni grundades Helsingborgs IF
Juli
- 4 juli – Borg Mesch når som förste person Kebnekaises Nordtopp.[14]
- 12 juli – Tysklands kolonialministerium beslutar att en tjänsteman eller läkare måste närvara när prygelstraff mot infödda verkställs i Tyska Östafrika [5].
- 29 juli – Scoutrörelsen grundas i England av general Robert Baden-Powell [5].
Augusti
- 1 augusti – Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.
- 2 augusti – Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
- 10 augusti – Sveriges största trust skapas då flera betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
- 17 augusti – Kvinnointernationalen bildas.
- 28 augusti – Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
September
- 18 september – Göteborgs nya högskolebyggnad invigs med tal av Sveriges kronprins Gustaf och underhållning av operasångaren John Forsell [5].
- 26 september – Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet [15].
Oktober
- 24 oktober – Flera städer förstörs vid en jordbävning i Kalabrien i Italien [1].
- Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången (Paniken 1907) når Sverige.
November
- 8 november – Faximiltelegrafen (faxen) används för första gången i Frankrike [3].
- 13 november – Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
- 16 november – Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen då Indianterritoriet och Oklahomaterritoriet slås samman.[16]
- 27 november – Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor [11].
- November – Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer [2].
December
- 4 december
- Carl August Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
- Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
- 6 december – Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
- 8 december – Kung Oscar II av Sverige dör, 78 år gammal, och efterträds som kung av Sverige av sin son Gustaf V [11] som antar valspråket "Med folket för fosterlandet" [6].
- 9 december – Delar av Stockholms garnison med kungliga Livgardet till häst i spetsen svär trohetseden till kung Gustaf V [17].
- 10 december – Britten Rudyard Kipling får Nobelpriset i litteratur [6].
- 19 december – Vid en explosion i en kolgruva i Jacobs Creek i Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare. Dagen därpå inträffar en liknande explosion i en kolgruva i Yolande i Alabama, vilken dödar 91 gruvarbetare.
Okänt datum
- Trippelententen bildas av Frankrike, Storbritannien och Ryssland [3].
- Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen [18].
- Den svenska Nationalföreningen mot emigrationen bildas.
- Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
- Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.[19].
- Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
- Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
- Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
- AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
- Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
- Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå stift skall utreda frågan om samernas skolgång.
- Panamakanalen påbörjas.
- I Stockholm upphör verksamheten med så kallade "skolkarhem" för "storskolkande" folkskolebarn. Verksamheten införlivas i barnavårdsnämndens övriga verksamhet
- I Sverige kommer Stockholms första skoltandläkare, då tandklinik införs i Engelbrektsskolan.
- Sveriges första kvinnliga förlossningsläkare tillträder tjänst [11].
- I Sverige bildas Föreningen kvinnor i statens tjänst [20].
- Genom det målet mot Nils Santesson får homosexualiteten ett ansikte [21]
Remove ads
Födda
Första kvartalet
Januari
- 2 januari – Gordon Allott, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1973. (död 1989)
- 3 januari – Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare. (död 1986)
- 4 januari – Marte Harell, österrikisk skådespelare. (död 1996)
- 6 januari
- Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör. (död 1957)
- Helen Kleeb, amerikansk skådespelare. (död 2003)
- 11 januari – Pierre Mendès France, fransk politiker. (död 1982)
- 13 januari
- George Raynor, engelsk fotbollsspelare och -tränare. (död 1985)
- Jeff Morrow, amerikansk skådespelare. (död 1993)
- 15 januari – Marcello Pagliero, italiensk skådespelare. (död 1980)
- 22 januari
- Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare. (död 2004)
- Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare. (död 1973)
- 23 januari
- Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare. (död 1981)
- Andrex, fransk skådespelare. (död 1989)
- Dan Duryea, amerikansk skådespelare. (död 1968)
- Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare. (död 1976)
- 27 januari – Maurice Couve de Murville, fransk politiker och diplomat. (död 1999)
Februari
- 1 februari – Günter Eich, tysk författare. (död 1972)
- 3 februari – James Michener, amerikansk författare. (död 1997)
- 4 februari – Otto Ohlendorf, tysk SS-Gruppenführer. (död 1951)
- 5 februari – Pierre Pflimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj–1 juni 1958. (död 2000)
- 9 februari
- Dit Clapper, kanadensisk ishockeyspelare. (död 1978)
- H.S.M. Coxeter, brittisk-kanadensisk matematiker. (död 2003)
- 11 februari – Käthe Gold, österrikisk skådespelare. (död 1997)
- 14 februari – Sven "Vrålis" Andersson, svensk fotbollsspelare. (död 1981)
- 15 februari
- Jean Langlais, fransk kompositör och organist. (död 1991)
- Cesar Romero, amerikansk skådespelare. (död 1994)
- 17 februari – Buster Crabbe, amerikansk skådespelare. (död 1983)
- 21 februari – W.H. Auden, brittisk poet. (död 1973)
- 22 februari
- Rex Stewart, amerikansk jazzkornettist. (död 1967)
- Robert Young, amerikansk skådespelare. (död 1998)
- 27 februari – Mildred Bailey, amerikansk sångare. (död 1951)
- 28 februari – Milton Caniff, amerikansk serieskapare. (död 1988)
Mars
- 8 mars – Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker. (död 1998)
- 11 mars – Helmuth James von Moltke, tysk jurist och motståndskämpe. (död 1945)
- 13 mars
- Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker. (död 1986)
- Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare. (död 1979)
- 14 mars – Björn-Erik Höijer, svensk författare. (död 1996)
- 15 mars
- Zarah Leander, svensk skådespelare och sångare[11]. (död 1981)
- Jimmy McPartland, amerikansk jazzkornettist. (död 1991)
- 20 mars – Ellis Arnall, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1943–1947. (död 1992)
- 27 mars – Tom Walter, svensk skådespelare. (död 1953)
- 28 mars – Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna. (död 2005)
Andra kvartalet
April
- 2 april – Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus). (död 1985)
- 9 april – Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och pianist. (död 1997)
- 11 april
- Nina Scenna, svensk skådespelare. (död 1981)
- Nancy Eriksson, svensk socialdemokratisk politiker. (död 1984)
- 13 april – Harold Stassen, amerikansk militär och politiker. (död 2001)
- 14 april – François Duvalier, haitisk diktator. (död 1971)
- 15 april – Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare. (död 1988)
- 18 april – Robert Laycock, brittisk militär. (död 1968)
- 23 april – James Hayter, brittisk skådespelare. (död 1983)
- 25 april – Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare. (död 1976)
- 29 april
- Tino Rossi, italiensk sångare. (död 1983)
- Fred Zinnemann, österrikisk-amerikansk regissör. (död 1997)
Maj
- 3 maj – Alli Halling, svensk skådespelare. (död 1966)
- 4 maj – Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat). (död 1990)
- 9 maj
- Baldur von Schirach, nazistisk politiker. (död 1974)
- Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist. (död 1976)
- 12 maj
- Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet. (död 1993)
- Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare. (död 2003)
- 13 maj – Daphne du Maurier, brittisk författare. (död 1989)
- 14 maj
- Bo Gu, kinesisk kommunistisk politiker, medlem i dem 28 bolsjevikerna. (död 1946)
- Mohammad Ayub Khan, pakistansk militär och politiker, president 1958–1969. (död 1973)
- 15 maj – Thomas J. Dodd, amerikansk politiker, senator 1959–1971. (död 1971)
- 22 maj
- Hergé, belgisk serietecknare. (död 1983)
- Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare. (död 1989)
- 23 maj – Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare. (död 1998)
- 24 maj – Leif Reinius, svensk arkitekt. (död 1995)
- 25 maj – U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948–1958 och 1960–1962. (död 1995)
- 26 maj
- John Wayne, amerikansk skådespelare. (död 1979)
- Hans Grüneberg, brittisk genetiker. (död 1982)
- 27 maj – Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår. (död 1964)
Juni
- 1 juni – Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn. (död 1996)
- 7 juni – Sigvard Bernadotte, andre son till Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta, förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934, blev 1951 greve af Wisborg. (död 2002)
- 9 juni – Olof Widgren, svensk skådespelare. (död 1999)
- 24 juni – Jean Schlumberger, fransk (elsassisk) smyckekonstnär. (död 1987)
- 25 juni – J. Hans D. Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare. (död 1973)
- 27 juni – Buford Ellington, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1959–1963 och 1967–1971. (död 1972)
Tredje kvartalet
Juli
- 2 juli – Charles P. Nelson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1949–1957. (död 1962)
- 4 juli – Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola. (död 1972)
- 6 juli
- Arvid Brenner, tysk-svensk författare. (död 1975)
- Frida Kahlo, mexikansk konstnär. (död 1954)
- 8 juli – Nils Nordståhl, svensk skådespelare. (död 1978)
- 14 juli
- Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör. (död 1964)
- Olive Borden, amerikansk skådespelare. (död 1947)
- 16 juli – Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare. (död 1990)
- 18 juli – H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof. (död 1992)
- 19 juli – Paul Magloire, haitisk politiker, Haitis president 1950–1956. (död 2001)
- 21 juli – Georg Rydeberg, svensk skådespelare[11]. (död 1983)
- 26 juli – Sven Arvor, svensk skådespelare. (död 2001)
Augusti
- 4 augusti – Göran von Otter, svensk diplomat. (död 1988)
- 10 augusti – Alvin Karpis, amerikansk förbrytare. (död 1979)
- 13 augusti – Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare. (död 1967)
- 14 augusti – Ulla Billquist, svensk schlagersångare. (död 1946)
- 25 augusti – Ruben Josefson, svensk ärkebiskop 1967–1972. (död 1972)
- 26 augusti – Åke Hedtjärn, svensk väg- och byggnadsingenjör. (död 1990)
- 31 augusti – Ramon Magsaysay, filippinsk politiker, president 1953–1957. (död 1957)
September
- 9 september – Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången. (död 1930)
- 15 september
- Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958[11]. (död 1968)
- Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare. (död 2004)
- 17 september – Warren Burger, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1969–1986. (död 1995)
- 18 september
- Leon Askin, österrikisk skådespelare. (död 2005)
- Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare. (död 1991)
- 19 september – Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent. (död 1976)
- 23 september – Herbert Kappler, tysk SS-officer. (död 1978)
- 26 september – Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 29 september – Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 4 oktober – Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
- 5 oktober
- Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf.
- Mrs Miller, amerikansk "sångerska", som sjöng "hellre än bra".
- Allan Shivers, amerikansk politiker.
- 9 oktober – Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
- 13 oktober – Yves Allégret, fransk regissör.
- 22 oktober – Emilie Schindler.
- 27 oktober – Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.
November
- 2 november – Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 5 november – Allan Bohlin, svensk skådespelare.
- 6 november
- Gustav Jonsson, svensk läkare som bildade Barnbyn Skå och lanserade begreppet "det sociala arvet"[11].
- Charles Woodruff Yost, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1969–1971.
- 7 november – Thor L. Brooks, svensk regissör.
- 11 november – Gunnar Engellau, svensk industriman, chef för Volvo[11].
- 14 november – Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare[11].
- 15 november
- Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
- Sune Waldimir, svensk kapellmästare i radio [11].
- 16 november – Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
- 26 november – Frances Dee, amerikansk skådespelare.
- 28 november – Alberto Moravia, italiensk författare. (död 1990)
December
- 1 december – Oscar Törnblom, svensk skådespelare. (död 1977)
- 3 december – Bror Marklund, svensk skulptör. (död 1977)
- 5 december – Lin Biao, kinesisk militär och politiker. (död 1971)
- 15 december – Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt. (död 2012)
- 23 december – Alice Skoglund, svensk skådespelare. (död 1976)
- 24 december
- John Cody, amerikansk kardinal. (död 1982)
- Isidor Feinstein Stone, amerikansk undersökande journalist. (död 1989)
- 25 december – Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare. (död 1994)
- 26 december – Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker. (död 1998)
Remove ads
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 2 januari – Henry R. Pease, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.
- 12 januari – Fredric Pettersson i Tjärsta, 69, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
- 16 januari – Petrus Blomberg, 65, svensk sångare, organist och tonsättare.
- 18 januari – Peter Krok, 79, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
- 24 januari – Russell A. Alger, 70, amerikansk republikansk politiker och militär.
Februari
- 2 februari – Dmitrij Mendelejev, 72, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
- 8 februari – John Franklin Rixey, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1897–1907.
- 10 februari – William Howard Russell, 79, engelsk krigskorrespondent.
- 12 februari – Frank W. Higgins, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.
- 13 februari – Bruno Gebhardt, 46, tysk historiker.
- 21 februari – Erik Gustaf Boström, 65, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
Mars
- 9 mars – James L. Pugh, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.
- 11 mars – Jean Casimir-Perier, 59, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.
- 16 mars – Albert Samuel Gatschet, 74, schweizisk-amerikansk etnograf.
- 30 mars – Henry George Elliot, 89, brittisk diplomat.
- 31 mars – Galusha A. Grow, 83, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1861–1863.
Andra kvartalet
April
- 4 april – Lucile Grahn, 87, dansk ballerina.
Maj
- 17 maj – Theodore Marckl, 81, österrikisk-svensk balettmästare.
- 24 maj – John Patton, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
Juni
- 11 juni – John Tyler Morgan, 82, amerikansk general och politiker, senator 1877-1907.
Tredje kvartalet
Juli
- 7 juli – Annie Louisa Coghill, 71, engelsk psalmförfattare.
- 17 juli – Hector Malot, 77, fransk författare.
- 20 juli – Christoph von Tiedemann, 70, preussisk politiker.
- 27 juli – Edmund Pettus, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897-1907.
Augusti
- 13 augusti – John Long Routt, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.
- 18 augusti – John Kerr, 82, skotsk fysiker.
- 20 augusti – John I. Mitchell, 69, amerikansk republikansk politiker.
September
- 4 september – Edvard Grieg, 64, norsk tonsättare (död på sitt lantställe Troldhaugen utanför Bergen) [5].
- 7 september – Sully Prudhomme, 68, fransk författare, nobelpristagare.
- 21 september – James H. Lane, 74, amerikansk professor och general.
- 22 september – José de la Cruz Mena, 33, nicaraguansk kompositör och orkesterledare.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 1 oktober – Claes Adelsköld, 83, svensk järnvägsbyggare, arkitekt, militär, riksdagsman och skriftställare.
November
- 1 november – Alfred Jarry, 34, fransk författare.
- 10 november – Louis E. McComas, 61, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.
- 22 november – Asaph Hall, 78, amerikansk astronom.
- 25 november – Ludvig Mylius-Erichsen, 35, dansk författare och polarforskare.
- 28 november – Stanisław Wyspiański, 38, polsk författare, konstnär och arkitekt.
December
- 8 december – Oscar II, 78, kung av Sverige sedan 1872 och av Norge 1872–1905.
- 17 december – Lord Kelvin, 83, brittisk fysiker.
- 21 december – Klara Hitler, 47, mor till Adolf Hitler.
Remove ads
Nobelpris
- Fysik – Albert A. Michelson, USA
- Kemi – Eduard Buchner, Tyskland
- Medicin – Alphonse Laveran, Frankrike
- Litteratur – Rudyard Kipling, Storbritannien
- Fred
- Ernesto Moneta, Italien
- Louis Renault, Frankrike
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads