Praseodym

Praseodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Praseodym
Nummer 59 Tecken Pr Grupp N/A Period 6 Block f
Pr ↓ Pa Cerium ← Praseodym → Neodym     [Xe] 4f3 6s2             59Pr                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	140,90765 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	6 640 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 204 K (931 °C)
Kokpunkt	3 793 K (3 520 °C)
Molvolym	20,8 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	6,89 kJ/mol
Ångbildningsvärme	296,8 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	185 (247) pm
Kovalent radie	165 pm
Jonisationspotential	Första: 527 kJ/mol Andra: 1 020 kJ/mol Tredje: 2 086 kJ/mol Fjärde: 3 761 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f3 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 21, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	4, 3 (svag bas)
Elektronegativitet	1,13 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal
Ljudhastighet	2 280 m/s
Elektrisk konduktivitet	1,486·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Praseodymisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 137Pr syntetisk 1,28 timmar ε 2,702 137Ce 138Pr {syn.} 1,45 minuter ε 4,437 138Ce 139Pr {syn.} 4,41 timmar ε 2,129 139Ce 140Pr {syn.} 3,39 minuter ε 3,388 140Ce 141Pr 100 % Stabil 142Pr {syn.} 19,12 timmar ε β- 2,162 0,745 142Ce 142Nd 143Pr {syn.} 13,57 dagar β- 0,934 143Nd 144Pr {syn.} 17,28 minuter β- 2,997 144Nd 145Pr {syn.} 5,984 timmar β- 1,805 145Nd
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Historia

År 1841 isolerades en jordart (metalloxid) kallad didymia av svensken Carl Gustaf Mosander. Österrikaren Carl Auer von Welsbach kunde 1885 separera ämnet i två oxider, neodyma och praseodyma, genom upprepad fraktionerad kristallisation av didymnitrat. Praseodymmetall framställades 1904 av Muthmann och Weis genom elektrolys av smält praseodymklorid. Namnet kommer av grekiska praso, purjolök, och didymos, tvilling och syftar på praseodymsalternas gröna färg.^[1]

Egenskaper

Praseodym är en silvervit mjuk metall som i luft snabbt täcks av ett grönt oxidskikt. Den saknar känd biologisk roll, men varken metallen eller dess salter är giftiga.^[1]

Förekomst och framställning

Praseodym förekommer i jordskorpan med ca 5–9 ppm i olika lantanoidmineraler. Den isoleras genom jonbyteskromatografi, vätske-vätske-kromatografi eller fraktionerad kristallisering. Metallen kan framställas genom reduktion av vattenfri praseodymklorid eller -fluorid med kalcium.^[1]

I naturen förekommer den ofta tillsammans med cerium, bland annat i monazit och bastnäsit.^[2]

Användning

Praseodym ingår i vissa legeringar med användning inom flygmotorer. Den används även i båglampor för filmindustrin och i projektorer.^[1]