Prometium

Prometium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Ämnet förekommer inte naturligt.^[1]

Prometium
Nummer 61 Tecken Pm Grupp N/A Period 6 Block f
Pm ↓ Np Neodym ← Prometium → Samarium     [Xe] 4f5 6s2             61Pm                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	146,9151 u
Utseende	Metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet	7 264 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 373 K (1 100 °C)
Kokpunkt	3 273 K (3 000 °C)
Molvolym	20,23 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	86,7 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	185 (205) pm
Jonisationspotential	Första: 540 kJ/mol Andra: 1 050 kJ/mol Tredje: 2 150 kJ/mol Fjärde: 3 970 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f5 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 23 ,8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3 (svag bas)
Elektronegativitet	1,13 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Prometiumisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 143Pm {syn.} 265 dagar ε 1,041 143Nd 144Pm {syn.} 363 dagar ε 2,332 144Nd 145Pm {syn.} 17,7 år ε α 2,322 0,163 145Nd 141Pr 146Pm {syn.} 5,53 år ε β- 1,472 1,542 146Nd 146Sm 147Pm {syn.} 2,6234 år β- 0,224 147Sm 148Pm {syn.} 5,370 dagar β- 2,468 148Sm 149Pm {syn.} 53,08 timmar β- 1,071 149Sm
Säkerhetsinformation
Övriga faror Radioaktiv
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Egenskaper

Alla isotoper av prometium är radioaktiva. De 14 kända isotoperna har masstal från 141 till 154 och halveringstid från 34 sekunder till 17,7 år.^[2]

Förekomst och framställning

Prometium bildas i naturen i mycket små mängder. Det påvisades första gången 1941 vid bestrålning av neodym och praseodym med α-partiklar, neutroner och deutroner (kärnan i deuteriumatomen, tungt väte, ²H).^[2]

Användning

Tekniskt används prometium som β-strålare vid radioaktiv tjockleksbestämning och ingår i vissa självlysande färger samt i specialbatterier, t. ex. för pacemakers.^[2]