Vetlanda kommun

Vetlanda kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Vetlanda.

Vetlanda kommun Kommun
Stadshuset i Vetlanda
Vetlanda kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Jönköpings län
Centralort	Vetlanda
Inrättad	1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd	27 528 (2024-12-31)[2]
Areal	1 600,42 kvadratkilometer (2019-01-01)[3]
- därav land	1 500,27 kvadratkilometer[3]
- därav vatten	100,15 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet	18,35 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°26′00″N 15°04′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Eksjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0571[4]
Anställda	2 875 (2019-11)[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0685[6]
GeoNames	2663292
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen återfinns på Sydsvenska höglandet och utgörs av ett kuperat landskap med skog och områden med varierat odlingslandskap. Vetlanda är en utpräglad industrikommun där trävaru-, aluminium- och pappersindustrierna dominerat de lokala näringslivet under lång tid.

Sedan kommunen bildades har  befolkningsutvecklingen varit relativt stabil med en topp i början på 1970-talet på 28 860 invånare och en dal 2010 då antalet invånare var 26 304. Fram till 2010 styrdes kommunen av Alliansen, därefter har olika regnbågskoalitioner styrt.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Alseda, Björkö, Bäckaby, Bäckseda, Fröderyd, Karlstorp, Korsberga, Lannaskede, Lemnhult, Myresjö, Nye, Näsby, Näshult, Nävelsjö, Ramkvilla, Skede, Skirö, Stenberga, Södra Solberga, Vetlanda och Ökna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vetlanda municipalsamhälle inrättades i Vetlanda landskommun 11 november 1887 och upplöstes 1909 när Vetlanda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingen ombildades 1920 till Vetlanda stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt staden: Alseda (av de tidigare kommunerna Alseda, Karlstorp, Skede och Ökna), Björkö (av Björkö och Nävelsjö), Bäckaby (av Bäckaby, Fröderyd, Ramkvilla och Skepperstad), Korsberga (av Korsberga, Lemnhult och Södra Solberga), Lannaskede (av Lannaskede och Myresjö), Nye (av Nye, Näshult, Skirö och Stenberga) samt Vetlanda landskommun (av Bäckseda, Näsby och Vetlanda). Vetlanda stad förblev oförändrad.

Vetlanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vetlanda stad, landskommunerna Alseda, Björkö, Korsberga, Lannaskede, Nye och Vetlanda landskommun samt huvuddelen av Bäckaby landskommun (Bäckaby, Fröderyds och Ramkvilla församlingar).^[7]

Den 1 januari 1975 överflyttades ett område med 406 invånare från kommunen och Björkö församling till Nässjö kommun och församling.^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö domsaga.^[9]

Geografi

Kommunen gränsar i norr till Eksjö kommun, i söder till Uppvidinge kommun och i väster till Sävsjö kommun.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Vetlanda kommun

Skogskommunen Vetlanda är belägen på Sydsvenska höglandet och förutom skog rymmer kommunen även områden med varierat odlingslandskap. Landskapet är kuperat, i synnerhet söder om centralorten, vilket kan härledas till den uppspruckna urbergsberggrunden som skapat flera djupa och trånga dalar, så kallade skuror. De högre områdena täcks av morän beväxt med skog, medan dalarna utgörs av sjöar, åar samt uppodlade områden med finkorniga sedimentjordar. I väst–östlig riktning flyter Emån genom kommunen vilken söder om centralorten övergår i ett flätmönster av vattenfåror. Nordväst om Landsbro finns isälvsavlagringar vilka består av rullstensåsar och deltan. Dessa används som strövområde.^[10]

Naturskydd

År 2023 fanns 27 naturreservat i kommunen.^[11] Naturreservat Helvetets håla bildades 2006 och inkluderar Trollebo portar, en skura med bergväggar i röd granit som är nästintill lodräta.^[12] Kråketorpsskogen utgörs av ett våtmarksområde och ligger i anslutning till Kråketorpsskogen i Kronobergs län. I reservatet trivs fågelarter som enkelbeckasin, grönbena, trana, orre och tjäder.^[13]

Det ensliga reservatet Bockaström som in i det närmaste förblivit orört av människor, vilket gjort att området har en artrik flora. Exempelvis växer ovanliga lavar och mossor som talltagel, garnlav, havstulpanlav, källpraktmossa, stor revmossa och västlig hakmossa i reservatet.^[14]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Alseda, Björkö, Bäckseda, Korsberga, Lannaskede, Nye, Näshult och Stenberga, Näsby, Nävelsjö samt Vetlanda.

Distrikt (socknar) inom Vetlanda kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:^[15]

De 21 distrikten i Vetlanda kommun
Alseda Björkö Bäckaby Bäckseda Fröderyd Karlstorp Korsberga Lannaskede Lemnhult Myresjö Nye Näsby Näshult Nävelsjö Ramkvilla Skede Skirö Stenberga Södra Solberga Vetlanda Ökna

Tätorter

Det finns 12 tätorter i Vetlanda kommun – Vetlanda, Ekenässjön, Landsbro, Holsbybrunn, Korsberga, Myresjö, Nye, Kvillsfors, Sjunnen, Skede, Björköby och Pauliström.

Styre och politik

Styre

Stadshuset i Vetlanda

År	Partier
1994-1998	C	M	KD	FP
1998-2002	C	KD	M	FP
2002-2006	C	KD	M	FP
2006-2010	C	M	KD	FP
2010-2014	S	M	C
2014-2018	S	VF
2018-2020	S	M	C
2020-2022	S	C	KD	L
2022-[16]	VF	SD	M

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2023–2026[17]
Ordförande	VF	Carina Bardh
Förste vice ordförande	SD	Donald Påhlsson
Andre vice ordförande	S	Sven-Åke Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	VF	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	17				17	6	3	5	17 17 6 3 5	49	89,4	46
1973	1	17				17	5	3	6	17 17 5 3 6	49	91,4	45
1976	1	17				18	5	2	6	17 18 5 2 6	49	92,0	45
1979	1	16				16	5	3	8	16 16 5 3 8	49	90,0	42 7
1982	1	18				14	3	4	9	18 14 3 4 9	49	90,7	43
1985	2	17	1			12	6	3	8	2 17 12 6 3 8	49	89,3	42 7
1988	1	17	2			12	5	5	7	17 2 12 5 5 7	49	85,4	37 12
1991	1	16	1			11	4	7	9	16 11 4 7 9	49	86,0	38 11
1994	2	19	2			10	3	5	8	2 19 2 10 3 5 8	49	86,3	33 16
1998	4	16	2			9	3	8	7	4 16 2 9 3 8 7	49	80,79	29 20
2002	3	19	1			9	4	7	6	3 19 9 4 7 6	49	79,86	30 19
2006	3	17	1			9	4	7	8	3 17 9 4 7 8	49	80,26	30 19
2010	2	13	2	2	6	6	3	4	7	2 13 2 2 6 6 3 4 7	45	81,77	27 18
2014	2	12	2	4	9	5	2	4	5	2 12 2 4 9 5 2 4 5	45	83,46	27 18
2018	2	12		5	8	5	1	5	7	2 12 5 8 5 5 7	45	85,05	27 18
2022	1	11		7	11	4	1	4	6	11 7 11 4 4 6	45	81,28	28 17
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023–2026
Ordförande	M	Robin Wallén Nilsson
Förste vice ordförande	VF	Jan Johansson
Andre vice ordförande	S	Henrik Tvarnö

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Göran Lindell	1998	2008	Centerpartiet
	Gunilla Hjelm	2008	2010	Centerpartiet
	Tommy Bohman	2010	2014	Socialdemokraterna
	Henrik Tvarnö	2014	2022	Socialdemokraterna
	Robin Wallén Nilsson	2023		Moderaterna

Övriga nämnder

Avser mandatperioden 2022–2026.

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	M	Annelie Andersson	VF	Patrik Karlsson	C	Daniel Berner
Kultur- och fritidsnämnden	VF	Maria Forsberg Brihall	SD	Carl-Henrik Andersson	KD	Gun-Britt Sigfridsson
Miljö- och byggnämnden	SD	Mikael Loberg	VF	Sten Johansson	S	Sven-Åke Karlsson
Tekniska nämnden	VF	Bruno Pilåsen	SD	Donald Påhlsson	C	Jan-Erik Wahlström
Socialnämnden	VF	Conny Harrysson	SD	Jonna Andreasen-Fälth	S	Mona-Lisa Hagström Svensson
Vård- och omsorgsnämnden	M	Anders Bengtsson	VF	Cecilia Rylander	KD	Jan-Erik Josefsson
Valnämnden	SD	Arne Larsson	VF	Christina Liljerås	C	Dan Ljungström

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Trävaru-, aluminium- och pappersindustrierna har under lång tid dominerat den utpräglade industrikommunen Vetlanda. Knappt var tredje förvärvsarbetande i kommunen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet. Den största privata arbetsgivaren var Hydro Extrusion Sweden AB som tillverkar aluminiumprofiler, bland andra företags återfinns fönstertillverkaren Elitfönster Produktion AB, splinttillverkaren Swedish Match Industries AB, trähustillverkaren Myresjöhus AB samt pappersbruken Metsä Tissue AB i Pauliström och Nyboholm. Dessutom finns en stor möbelindustri i kommunen.^[10]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen är traverserad av järnvägslinjen Nässjö–Åseda. Dessutom utgör riksväg 31/32 och länsvägarna 125 och 127. Höglandsleden sträcker sig genom den södra och östra delen av kommunen.^[18]

Utbildning

År 2022 fanns 16 grundskolor i kommunen varav sju i centralorten. Av dessa var en skola fristående, Vetlanda friskola, som bedrev utbildning från förskoleklass till årskurs nio. Av de kommunala skolorna fanns två med högstadie, Withalaskolan i centralorten och Landsbro skola.^[19]

Njudungsgymnasiet är kommunens enda gymnasieskola.^[20] Det är en av de skolor i Sverige där högst andel elever tar gymnasieexamen.^[21]

Vid Vetlanda Lärcentrum erbjuds all utbildning för vuxna,^[22] vilket inkluderar grundskole- och gymnasienivå, yrkeshögskola, fristående högskolekurser, särskild utbildning för vuxna (lärvux) och svenska för invandrare.^[23] År 2021 var andel personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 15,8 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.^[24]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 27 528 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 97:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vetlanda kommun 1970–2020[25]
År			Folkmängd
1970			28 860
1975			28 532
1980			28 736
1985			27 965
1990			28 023
1995			27 825
2000			26 624
2005			26 459
2010			26 304
2015			26 873
2020			27 502

Kultur

Museum

På 1970-talet invigdes Vetlanda Museum, som idag dels har en lokalhistorisk föremålssamling men också "en omfattande konstsamling av likväl småländska konstnärer som svensk nutida konst".^[26] År 1992 invigdes Vetlanda Skolmuseum^[27] som med hjälp av föremål, möbler och skolmaterial från äldre skolor runt om i Vetlanda skildrar hur skolan såg ut förr i tiden.^[28]

I Ekenässjön finns tre museer – Industrimuseum, Nostalgimuseum och Musik- och instrumentmuseum.^[29]

Kulturarv

År 2022 fanns 1108 fornlämningar med ursprung i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.^[30] En av dessa var Hultaby slottsruin, som byggdes på mitten av 1200-talet, men som förstördes av en brand ett sekel senare.^[31] En annan fornlämning är Byestads gravfält som är Smålands största gravfält, daterat till yngre järnåldern.^[32]

Andra kulturarv är Ädelfors guldgruva där verksamhet bedrevs under åren 1738 till 1889 då den lades ner,^[33] Ekenäs Glashytta, Sollinska huset, och Hedersplats Vetlanda.

Kommunvapen

Blasonering: En sköld av guld med en blå snedbjälke, belagd med ett veteax av nämnda metall.

Vapnet fastställdes år 1925 för Vetlanda stad. Veteaxet syftar på ortnamnet, men kan ha en äldre förlaga som sigill. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för kommunen år 1974. Inga konkurrerande vapen fanns inom kommunens område.

Se även

• Personer med anknytning till Vetlanda kommun
• Vetlanda Stadshus AB