1935

1935 (MCMXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

1935 – MCMXXXV 90 år sedan
År 1932 | 1933 | 1934 1935 1936 | 1937 | 1938
Årtionde 1910-talet  | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1935 MCMXXXV
Ab urbe condita	2687
Armeniska kalendern	1384 ԹՎ ՌՅՁԴ
Assyriska kalendern	6685
Bahaikalendern	91–92
Bengaliska kalendern	1342
Berberkalendern	2885
Buddhistisk kalender	2479
Burmesiska kalendern	1297
Bysantinska kalendern	7443–7444
Koptiska kalendern	1651–1652
Erianska kalendern	3101
Etiopiska kalendern	1927–1928
Judiska kalendern	5695–5696
Vikram Samvat	1991–1992
Sakakalendern	1857–1858
Kaliyuga	5036–5037
Holocen kalender	11935
Nri-Igbo	935–936
Persiska kalendern	1313–1314
Muslimska kalendern	1353–1354
Nengō (Japan)	Shōwa 10 (昭和10年)
Nordkoreanska kalendern	24
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4268
Minguokalendern	ROC 24 民國24年
Thailändsk kalender	2478
Unixtid

Händelser

Januari

• Januari – Kejsar Haile Selassie av Etiopien grundar en militärskola i Holeta.^[1]
• 1 januari
  • Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen.
  • 10 år efter starten har Sveriges Radio 700 000 licenser. Vart tredje svenskt hushåll har radio, och bara Storbritannien och Danmark är radiotätare i Europa ^[2].
• 13 januari – I en folkomröstning i Saarland vill en majoritet på drygt 90 % av de röstande återförenas med Tyskland.^[3]. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.
• 24 januari – Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia.^[4]
• 28 januari – Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.
• 29 januari – Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.

Februari

• 18 februari – Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.
• 20 februari – Dansk-norska Caroline Mikkelsen landstiger som första kvinna på Antarktis
• 23 februari – Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.
• 26 februari
  • Radarn demonstreras för första gången.
  • Turkiet inför en lag som ålägger alla medborgare att bära familjenamn ^[3].

Mars

• 2 mars – Den första Volvon med strömlinjeformad kaross – PV 36 Carioca – presenteras ^[5] och är företagets första strömlinjeformade personbil ^[6].
• 5 mars – Leni Riefenstahls film "Viljans triumf", om de tyska nationalsocialisternas partidagar 1934, har biopremiär i Berlin ^[3].
• 16 mars – Tyskland inför allmän värnplikt, vilket strider mot Versaillesfördraget ^[3], och Adolf Hitler meddelar att Tyskland skall återupprusta.
• 25 mars – I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar ^[7].

April

• 8 april – Ingrid Bergman och Gösta Ekman d.ä. spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär ^[7].
• 13 april – Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form i Sverige avlägsnats på grund av anstötlighet ^[6].
• 17 april – NF överlämnar ett dokument där man protesterar mot Tysklands upprustning ^[3].
• 18 april – 12th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Istanbul.
• 28 april – Moskvas tunnelbana invigs ^[3].

Maj

• 1 maj – Tyskan Leni Riefenstahl får pris för filmen "Viljans triumf" ^[7].
• 13 maj – Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess besöker Stockholm, inbjuden av svensk-tyska föreningen ^[3].
• 24 maj – Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark, bröllopskortegen följs av nästan 250 000 åskådare ^[3]. De vigs i Storkyrkan ^[6].
• 25 maj – Vid tävlingar i USA hoppar Jesse Owens, USA längdhopp med nya världsrekordlängden 8,13 meter ^[3].
• 27 maj
  • Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm ^[8].
  • Jaktplanet Curtiss P-36 flyger för första gången.
• 28 maj – En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner SEK ^[5].

Boulderdammen i USA färdig.

Bröllopet mellan prinsessan Ingrid och kronprins Fredrik

• 29 maj – Boulderdammen står färdigbyggd i USA.
• 31 maj – En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta i Brittiska Indien nära gränsen mot Afghanistan varvid cirka 25 000 människor omkommer ^[9].

Juni

• 3 juni – Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge ^[6].
• 5 juni – Sveriges riksdag höjer folkpensionen i Sverige till lägst 320 SEK om året ^[3].
• 10 juni – Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.
• 13 juni – I USA vinner Jim Braddock, USA mot Max Baer, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[3].
• 14 juni – KF meddelar att man förvärvat aktiemajoriteten i Paul U. bergström AB, varuhuset PUB vid Hötorget i Stockholm ^[6].

Juli

• 1 juli
  • I Norge byter "Møre fylke" namn till Møre og Romsdal fylke.^[10]
  • Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område ^[5].
• 10 juli – Gösta Bagge ersätter Arvid Lindman som svensk högerledare ^[3].
• 16 juli
  • Svåra antisemitiska kravaller utbryter i Berlin inspirerade av den tyska premiären på den svenska filmen Pettersson och Bendel.
  • De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.

Augusti

• 7 augusti – En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden ^[5].
• 27 augusti – 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925 ^[5], på grund av den allt mörkare situationen utomlands.
• 29 augusti – Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz ^[3]. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.
• Augusti – Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.

September

• 13 september – Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget MGM, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.

Nürnberglagarna.

• 15 september – Hakkorsflaggan blir Tysklands nya nationalsymbol ^[3] och Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland, varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap ^[7].

Oktober

• 1 oktober – Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UD:s uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.

Abessinienkrisen.

• 3 oktober – Italien invaderar Abessinien utan krigsförklaring ^[3].
• 4 oktober – Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs ^[5].
• 6 oktober – UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.
• 8 oktober – De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.
• 10 oktober – Operan Porgy och Bess av George Gershwin uruppförs i New York.

Slussen.

• 15 oktober – Trafikkarusellen Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet ^[5].
• 23 oktober – Efter två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien ^[5].
• 28 oktober – Eyvind Johnsons "Här har du ditt liv"., andra delen i hans romantrilogi "Romanen om Olof", kommer ut ^[6].

November

Monopol.

• 4 november – Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige, i Stockholm.^[6]
• 5 november – Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.
• 14 november
  • Storbritannien går till parlamentsval. Resultatet blir ännu en stor majoritet för den nationella koalitionsregeringen, om än något minskad sedan förra valet. Det största oppositionspartiet, Labour, går framåt.
  • Nürnbergslagarna i Tyskland träder i kraft och personer av judisk börd förbjuds att vara tyska medborgare, rösta i politiska val och inneha offentlig tjänst.^[3]
  • Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut.^[5]
• 18 november – Sanktioner mot Italien inleds. Flera stater, bland dem Tyskland, deltar inte i bojkotten ^[11].
• 19 november – Västerbron i Stockholm invigs.^[5]
• 28 november – Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo–Bollnäs körs.

December

• December – Glassen puckstång börjar säljas, med eller utan choklad ^[3].
• 11 december – Svenska Radioaktiebolaget påbörjar försök med reguljära TV-sändningar från sina lokaler på Kungsholmen i Stockholm ^[6].
• 15 december – Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå ^[5].
• 23 december – Befolkningskommissionen i Sverige, tillsatt efter makarna Myrdahls bok Kris i befolkningsfrågan, föreslår skattelättnader för att stimulera barnafödandet ^[5].
• 30 december – En svensk ambulansgrupp i Abessinien, på plats för att hjälpa till med krigssjukvården, anfalls av italienska bombflygplan ^[3]. Svenske sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas, vilket leder till häftiga internationella protester ^[3].

Okänt datum

• Bolivias kokerskor bildar en fackförening ^[12].
• Lika folkpension för män och kvinnor införs i och med den svenska folkpensionslagen, som gör avgiftspensionerna större.
• Sven Hedin återvänder från sin sista Asienexpedition.
• Det svenska Folkpartiets kvinnoförbund bildas.
• Arbetsmarknadens parter får del i administrationen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
• Ett av Folkpartiet och Bondeförbundet omarbetat regeringsförslag till lagstiftning på arbetsmarknaden fälls av Allmänna valmansförbundet och socialdemokraterna.
• Svensk-sovjetiska vänskapsförbundet bildas.
• Första numret av Vecko-Revyn utkommer.
• Företaget Volvo börsnoteras.
• Speditionsföretaget AB Svenska Godscentralen (ASG) bildas.
• Kooperativa Förbundet köper PUB i Stockholm.
• De första lagliga tvångssteriliseringarna i Sverige genomförs ^[13].

Födda

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Prakash Chautala, indisk politiker, chefsminister i Haryana flera gånger. (död 2024)
• 2 januari – Valerij Kubasov, rysk kosmonaut. (död 2014)
• 4 januari – Floyd Patterson, amerikansk boxare. (död 2006)
• 5 januari – Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
• 8 januari – Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare. (död 1977)
• 11 januari – Ghita Nørby, dansk skådespelare.
• 17 januari – Lars Lind, svensk skådespelare.
• 24 januari – Mona Malm, svensk skådespelare. (död 2021)
• 28 januari – David Lodge, brittisk författare och litteraturvetare. (död 2025)
• 31 januari
  • Richard Lindskog, svensk operettsångare och skådespelare.
  • Kenzaburo Oe, japansk författare, nobelpristagare. (död 2023)

Februari

• 11 februari – Gene Vincent, amerikansk rockmusiker. (död 1971)
• 14 februari – Mickey Wright, amerikansk golfspelare. (död 2020)
• 15 februari – John Rusling Block, amerikansk republikansk politiker.
• 17 februari – Christina Pickles, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Tommy Nilson, svensk skådespelare. (död 2010)
• 25 februari – Sally Jessy Raphaël, amerikansk pratshowledare och skådespelare.

Mars

• 1 mars – Lars Lidberg, svensk psykiater och professor i rättspsykiatri. (död 2005)
• 3 mars – Zjelju Zjelev, bulgarisk politiker, Bulgariens president 1990–1997. (död 2015)
• 8 mars – Bodil Mannheimer, svensk skådespelare. (död 2023)
• 14 mars – P.C. Jersild, svensk läkare och författare.^[5]
• 15 mars – Jimmy Swaggart, amerikansk TV-predikant och gospelmusiker. (död 2025)
• 17 mars – Luis Goytisolo, spansk författare.
• 18 mars – Weiron Holmberg, svensk skådespelare.
• 21 mars
  • Hubert Fichte, tysk författare. (död 1986)
  • Brian Clough, engelsk fotbollsspelare och manager. (död 2004)
• 26 mars – Mahmoud Abbas, palestinsk regeringschef 2003, ordförande för den palestinska myndigheten från 2005.
• 28 mars – Margaretha Wästerstam, svensk skådespelare och TV-producent.

Andra kvartalet

April

• 1 april – Larry McDonald, amerikansk politiker. (död 1983)
• 6 april
  • Elisabeth Rehn, finländsk politiker (sfp).
  • Thor G. Norås, norsk kulturpersonlighet. (död 2015)
• 8 april – Lasse Petterson, svensk skådespelare. (död 2019)
• 17 april
  • Theo Angelopoulos, grekisk filmregissör. (död 2012)
  • Jan Wirén, svensk pressfotograf och skådespelare. (död 2022)
• 19 april
  • Dudley Moore, brittisk skådespelare. (död 2002)
  • Justin Francis Rigali, amerikansk romersk-katolsk kardinal, ärkebiskop av Philadelphia.
• 25 april – James Peebles, amerikansk astronom.
• 28 april – Pehr G. Gyllenhammar, svensk företagsledare, koncernchef för Volvo.^[5] (död 2024)

Maj

• 2 maj
  • Faisal II av Irak, irakisk kung 1939–1958. (död 1958)
  • Luis Suárez, spansk fotbollsspelare och -tränare. (död 2023)
• 24 maj – Karl-Erik Andersén, svensk skådespelare och dramapedagog.
• 27 maj – Gunnar Uddén, svensk skådespelare.

Juni

• 3 juni – Eddie McGrady, nordirländsk politiker inom Social Democratic and Labour Party. (död 2013)
• 4 juni – Lars Lönnroth, svensk litteraturvetare.
• 6 juni – Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai Lama.
• 13 juni – Christo, bulgarisk konstnär. (död 2020)
• 17 juni – Börje Hörnlund, svensk politiker, centerpartist.
• 21 juni – Françoise Sagan, fransk författare. (död 2004)
• 25 juni – Gerd Hegnell, svensk skådespelare.

Tredje kvartalet

Juli

• 3 juli – Harrison Schmitt, amerikansk astronaut.
• 9 juli – Wim Duisenberg, nederländsk politiker och ekonom, Europeiska centralbankens förste ordförande. (död 2005)
• 10 juli – Lars Edström, svensk filmöversättare och röstskådespelare.
• 11 juli – Oliver Napier, nordirländsk politiker och jurist. (död 2011)
• 13 juli – Kurt Westergaard, dansk karikatyrtecknare. (död 2021)
• 15 juli
  • Johan Bergenstråhle, svensk teater- och filmregissör. (död 1995)
  • Ken Kercheval, amerikansk skådespelare. (död 2019)
• 17 juli
  • Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och politiker. (död 2022)
  • Donald Sutherland, kanadensisk-amerikansk skådespelare. (död 2024)
• 19 juli – Claes-Håkan Westergren, svensk skådespelare. (död 2020)
• 25 juli – Lars Werner, svensk politiker, partiledare för VPK.^[5] (död 2013)
• 26 juli – Sara Arnia, svensk skådespelare.
• 27 juli
  • Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare. (död 2019)
  • Rune Söderqvist, svensk reklamtecknare och illustratör. (död 2014)

Augusti

• 8 augusti – Donald P. Bellisario, amerikansk tv-producent (skapare av Magnum, Airwolf och På heder och samvete).
• 13 augusti – Jessie Flaws, amerikansk-svensk skådespelare. (död 2014)
• 17 augusti – Gunnar Wiklund, svensk sångare (baryton). (död 1989)
• 19 augusti – Story Musgrave, amerikansk astronaut.
• 30 augusti – John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas and the Papas. (död 2001)
• 31 augusti – Eldridge Cleaver, en av ledarna inom svarta panter-rörelsen. (död 1998)

September

• 3 september – Assar Rönnlund, svensk längdskidåkare.^[5] (död 2011)
• 6 september – Lars Löfgren, svensk regissör, författare och teaterchef.
• 7 september – Abdou Diouf, senegalesisk politiker, Senegals president 1981–2000.
• 9 september – Chaim Topol, israelisk skådespelare. (död 2023)
• 11 september
  • Jacques Gaillot, fransk katolsk biskop. (död 2023)
  • German Titov, rysk kosmonaut. (död 2000)
• 12 september – Birgitta Hoppeler, svensk skådespelare.
• 13 september – Arvo Pärt, estländsk kompositör.
• 14 september – Hans Bergström, svensk regissör och skådespelare. (död 2004)
• 16 september – Carl Andre, amerikansk konstnär, skulptör. (död 2024)
• 25 september – Maj Sjöwall, svensk författare och översättare. (död 2020)
• 29 september – Jerry Lee Lewis, amerikansk rock-and-roll-pionjär. (död 2022)

Fjärde kvartalet

Oktober

• 1 oktober – Julie Andrews, brittisk skådespelare och sångare.
• 3 oktober – Charles Duke, amerikansk astronaut.
• 4 oktober
  • Ulla Edin, svensk skådespelare. (död 2002)
  • A.W.F. Edwards, brittisk statistiker, genetiker och evolutionsbiolog.^[14]
• 6 oktober – Helena Reuterblad, svensk skådespelare. (död 2016)
• 8 oktober – Marian Gräns, svensk skådespelare.
• 12 oktober
  • Luciano Pavarotti, italiensk operasångare, tenor. (död 2007)
  • Hans Sidén, svensk popskribent på Göteborgs-Posten. (död 2023)
• 15 oktober
  • Solveig Svensson, svensk sångerska.
  • Ulla-Britt Svensson, svensk sångerska.
• 17 oktober – Sydney Chapman, brittisk parlamentsledamot för Conservative. (död 2014)
• 18 oktober – Peter Boyle, amerikansk skådespelare. (död 2006)
• 19 oktober – Agne Simonsson, svensk fotbollsspelare och -tränare. (död 2020)
• 20 oktober – Jerry Orbach, amerikansk skådespelare. (död 2004)
• 22 oktober – Inge Eriksen, dansk författare. (död 2015)
• 24 oktober – Lena Söderblom, svensk skådespelare.
• 29 oktober – Peter Watkins, brittisk filmregissör.

November

• 1 november – Gary Player, sydafrikansk professionell golfspelare.
• 3 november – Frank Cook, brittisk parlamentsledamot för Labour. (död 2012)
• 4 november – Hussein I, Jordaniens kung 1952–1999. (död 1999)
• 5 november – Lester Piggott, engelsk galoppjockey. (död 2022)
• 7 november – Lubomír Beneš, tjeckisk animatör och regissör. (död 1995)
• 8 november
  • Alain Delon, fransk skådespelare. (död 2024)
  • Alfonso López Trujillo, colombiansk kardinal. (död 2008)
• 11 november – Bibi Andersson, svensk skådespelare. (död 2019)
• 17 november – Toni Sailer, österrikisk alpin skidåkare. (död 2009)
• 23 november – Vladislav Volkov, rysk kosmonaut. (död 1971)
• 29 november – Diane Ladd, amerikansk skådespelare.
• 30 november – Woody Allen, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.

December

• 3 december – Eddie Bernice Johnson, amerikansk demokratisk politiker. (död 2023)
• 11 december
  • James G. Martin, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Carolina 1985–1993.
  • Pranab Mukherjee, indisk politiker. (död 2020)
• 19 december – Gösta Bredefeldt, svensk skådespelare och dramatiker. (död 2010)
• 20 december
  • Henry E. Brown, amerikansk republikansk politiker.
  • Anna Schönberg, svensk skådespelare. (död 2021)
• 21 december
  • John G. Avildsen, amerikansk regissör och producent. (död 2017)
  • Lorenzo Bandini, italiensk racerförare. (död 1967)
• 26 december
  • Ena Carlborg, svensk skådespelare och dramapedagog.
  • Caj Selling, svensk balettdansör. (död 2005)
• 30 december
  • Omar Bongo, gabonesisk politiker, Gabons president 1967–2009. (död 2009)
  • Bengt Robertson, svensk läkare och författare. (död 2008)

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 16 januari
  • Franklin S. Billings, 72, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927.
  • Ma Barker, 61, amerikansk brottsling och gängledare.
• 28 januari – Michail Ippolitov-Ivanov, 75, rysk kompositör.
• 31 januari – Albert McIntire, 82, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.

Februari

• 3 februari – Hugo Junkers, 76, tysk flygplanskonstruktör.
• 8 februari – Max Liebermann, 87, tysk konstnär.
• 25 februari – Louis De Geer, 80, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.

Mars

• 6 mars – Fridolf Rhudin, 39, svensk skådespelare^[15].
• 8 mars – Malcolm R. Patterson, 73, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 15 mars – Johan Ramstedt, 82, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.
• 23 mars – Alexander Moissi, 55, österrikisk teaterskådespelare.
• 31 mars – Concordia Selander, 73, svensk skådespelare.

Andra kvartalet

April

• 8 april – Patrick Joseph Sullivan, 70, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.
• 14 april – Emmy Noether, 53, tysk matematiker.
• 22 april – Carl Bergsten, 55, svensk arkitekt.

Maj

• 6 maj – Bronson M. Cutting, 46, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1928 och 1929–1935.
• 10 maj – Raymond Hamilton, 21, amerikansk brottsling.
• 12 maj – Józef Piłsudski, 67, polsk marskalk, politiker, statschef efter frigörelsen 1918.
• 15 maj – Kazimir Malevitj, 56, rysk målare, grundare av suprematismen.
• 17 maj
  • Paul Dukas, 69, fransk tonsättare.
  • Antonia Mesina, 15, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 19 maj – T.E. Lawrence, 46, brittisk officer, författare och arkeolog.
• 21 maj – Arvid Gyllström, 45, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.

Juni

• 7 juni – Ivan Mitjurin, 79, rysk (sovjetisk) hortonom.
• 21 juni – Angus Wilton McLean, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolna 1925–1929.

Tredje kvartalet

Juli

• 3 juli – André Citroën, 57, fransk bilkonstruktör.
• 12 juli – Alfred Dreyfus, 75, fransk officer.
• 13 juli – Samuel H. Elrod, 79, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907.

Augusti

• 23 augusti – Ivan Hedqvist, 55, svensk skådespelare och regissör.
• 28 augusti – Anton Handlirsch, 70, österrikisk entomolog.
• 29 augusti – Astrid av Sverige, 29, drottning av Belgien.
• 30 augusti – Henri Barbusse, 62, fransk författare.

September

• 5 september – Carl Moltke, 66, dansk diplomat.
• 10 september – Huey Long, 42, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932–1935.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 15 oktober
  • Björn Halldén, 73, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
  • Raymond Poincaré, 74, fransk president och konseljpresident.
• 20 oktober – Arthur Henderson, 72, brittisk politiker och fackföreningsledare.

November

• 6 november – Henry Fairfield Osborn, 78, amerikansk paleontolog och geolog.
• 7 november – Johan Lindström Saxon, 76, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
• 9 november – Walter L. Fisher, 73, amerikansk republikansk politiker.

December

• 5 december
  • Totti Bergh, norsk saxofonist, jazzmusiker och orkesterledare.
  • Calvin Trillin, författare.
• 10 december – Allan Serlachius, 65, finländsk jurist och politiker.
• 15 december – Frank Henry Cooney, 62, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Montana 1933–1935.
• 21 december – Kurt Tucholsky, 45, tysk journalist och satiriker.
• 22 december – Thomas D. Schall, 57, amerikansk republikansk politiker.
• 24 december – Alban Berg, 50, österrikisk tonsättare.

Nobelpris [16]

• Fysik – James Chadwick, Storbritannien
• Kemi
  • Frédéric Joliot, Frankrike
  • Irène Joliot-Curie, Frankrike
• Medicin – Hans Spemann, Tyskland
• Litteratur – Inget pris utdelades
• Fred – Carl von Ossietzky, Tyskland